Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i Dagligt Allehanda 1778 och 1779 om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat land kan uppvisa flere än Sverige, som bragt sig upp från ringare
stånd, „och ändå klagar man“.
Vid samma tid uppträdde Chydenius mot den redan nämnde Sincere
& Moderate, hvilken redan den 13—15 Januari fått i Dagligt Allehanda, n:is
9—11 införd en längre uppsats med titel: „En medborgares bref i Gefleborgs
län till sin landsman rörande kyrkoherden hr magister And. Chydenii
upp-gifna Tankar om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt“. Denne
insändare yttrar högaktning för Chydenii skriftställareverksamhet och är
öfver-tygad, att han verkligen ömmar för fäderneslandet, men kan emellertid icke
gilla skriften om tjenstehjonens rätt. Äfven desses frihet måste underkastas
jemkning efter den yppersta lagen, det meniga bästa. Alla medlemmar i
ett samhälle måste tjena hvar andra inbördes, så vidt detta utan kränkande
af menskliga värdigheten kan ske. Änskönt samhället är fritt, kan ingen
som njuter dess skydd undandraga sig dess tjenst. En vis och oveldig
öfver-het tillhör att utstaka ordningen och vilkoren för den tjenst den ene
medborgaren är förbunden att göra den andre. Öfverheten känner bäst det
allmännas behof och vet att så lägga fria och lika älskade medborgare emellan,
att den ene icke får trycka och förolämpa den andre. Ega tjenstehjonen
sin naturliga rätt i samfundet bevarad, så kan visst ingen om dem förordna.
Men hafva de åter såsom andre medborgare i samhället förlorat den
oinskränkta utöfningen af den frihet, som in statu naturali tillhör menniskan,
så äro de väl förbundna att låta öfverheten förordna om dem, det meniga
bästa till godo. Födseln är ej tagen till skäl att någon skall tjena; sådant
göra äfven ståndspersoners barn; för öfrigt hafva tjenstehjonens föräldrar
och målsmän blifvit hörde öfver lagar och författningar, då det ju icke komme
1 fråga, att hvarje enskild i sådant afseende skulle rådfrågas. Sinceri &
Moderati deduktion slutar med, att den af Chydenius tillstyrkta friheten
åtminstone för Gefleborgs län blefve högst skadlig.
Med anledning häraf aflät Chydenius i Dagligt Allehanda n:o 50, den
2 Mars 1779, följande
Svar p& herr Sincére och Moderati kritik vid mina tankar
rörande Husbönders och tjenstehjons naturliga rätt,
införd i Dagiigt Allehanda N:o 9, 10 och II.
Sysslosatt med andra bekymmer, hade jag så när försummat att,
innan min afresa från hufvudstaden, lemna min bäste, min hederligaste
kritikus något svar, som dock framför andra gjort sig så väl af
allmänheten som mig dertill berättigad. Det tillkommer medborgare att
upplysa hvar andra, och när det sker med så stor foglighet, som herr
Sincére & Moderate gör det, tillvinner han sig allmänhetens och i
synnerhet min högaktning. Min penna befläcke icke herr kritici heder,
som bemött mig med så mycken höflighet och gjort skäl för sitt namn.
Nej, om saken må vi talas vid och söka sanningen. Men ett dagblad
är för trångt att kunna följa hvar andra, och hemsjukan med flera
påträngande göromål hemma afbryta tiden för mig att denna gång skrifva
något mera.
Herr kritikus har gått alldeles förbi mitt bevis emot tvungna
årstjenster, som sammandraget lyder så: konungen försäkrar alla
undersåtar att ej afhända eller afhända låta någons egendom. Den fattiges
egendom är hans arbete, ergo bör det ej afhändas. Dertill svaras
vål: det afhändes ej, då han får mat och lön derför. Men hvad
tycker du härom, om man genom prompt befallning tager utur ditt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
