Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594)
- III. Kammaren
- Räknekamntaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medgifva några slutsatser om arten af deras ställning[1]. Dessa
skrifvelser synas i alla händelser ej vara hållna i så myndig ton
som Nils Pederssons ämbetsbref från 1540-talet, och kamrerarne
voro säkerligen ej heller nu så själfständiga som kammarråden.
*
Sitt egentliga verksamhetsfält hade kamrerare och
kammarskrifvare liksom förut i revisions- och räkenskapsväsendet inom
räknekammaren.
Under Johans regering blef det vid ett par tillfällen
ifrågasatt att till underlättande af detta revisionsarbete låta
ståthållarne jämte kamrerare i hvarje landskap — titeln landskamrerare
förekommer ibland — i första hand utöfva uppsikt öfver fogdar
och andra lokala finanstjänstemän, mottaga deras räkenskaper
och insända dem till kammaren[2]. Till Finland utsändes också
någon gång kammarmedlemmar för att på ort och ställe utföra
kontrollen, och slutligen framkastades till och med tanken att
där upprätta en permanent provinsiell räknekammare. Den vann
dock icke konungens bifall[3]. Principen af en mellaninstans
mellan de centrala och de lokala finansorganen skymtar således
fram, men torde ej hafva kommit till någon allmännare
användning.
Revisionsarbetet i räknekammaren blef numera efter vissa
regler fördeladt på tjänstemännen. Vissa landskaps räkenskaper
utgjorde en grupp, och hvarje sådan grupp öfverlämnades åt en
sektion af kammarskrifvare med kamrerare i spetsen[4].
Från Eriks tid har man också ett par handlingar, som
närmare redogöra för gången af detta arbete[5]. De röja ej någon
väsentlig förändring i förut stadgad ordning.
[1] Se de s. 227, not 3, samt s. 237, not 5, a. saml.
[2] Rådslagen af jan.—febr. 1573, mars 1585, SRA II: 454, 672.
[3] Till Jon Jonsson 20/2 1590: »Och hvad tillkommer den
räkningekammeren, som där i landet blifve skulle, hafve vi intet behof, . . . därföre skall
du ock nu fordre räkenskaper af alle fogder i landet på uppbörd och utgift
och seden med förste öppet vatten begifve dig med dem samt med
kammerskrifvere och alle kammerhandlinger öfver till Sverige.» RR.
[4] I mantal på kammarskrifvarnes lön för 1589 och 1590 (Sandb.
saml., Ä 2260, KA) och deras månadspenningar 1592 (HRK, KA) äro
kamrerare och skrifvare fördelade på afdelningar, en för Småland, Östergötland
och Västergötland, en för Västmanland och Dalarne, en för Upland (och
Norrland), en för Finland och Lifland (1592 var den sista afdelningen skiftad i två).
[5] »Denne (!) efter(skrif)ne punkter äre aktandis, när räkenskaper skola
förhöras och proberas», en utförlig instruktion med anteckning: »Denne
undervisning gjorde Mats Törne uti juli måned (vid pass) anno 66». — Ed och
obligation af tio kammartjänstemän, som betrotts att »förestå och akte H. K.
M:ts och Riksens kammersaker», dat. 28/3 1567. Kameralinstr., RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0266.html
