Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594)
- III. Kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad räkenskapsväsendet i öfrigt beträffar, är här icke
tillfälle att utveckla de många tillfälliga uppgifter, som
räknekammaren på detta område fick lösa, de register och uträkningar af
olika slag, som där vid behof presterades[1]. Anmärkas må
endast, att från denna period de första öfverslagen öfver rikets hela
inkomst och utgift föreligga, de i senare tid s. k.
rikshufvudböckerna för 1573 och 1582[2]. De äro i sitt slag enastående
under detta århundrade, ty i det normala räkenskapsväsendet
förekommo ju inga som helst sammanfattande öfversikter öfver
de olika centrala och lokala finansorganens räkenskaper. Det
var den tryckande finansnöden, som framkallade dessa försök
att utreda kronans tillgångar och behof i hela deras omfattning.
Att de båda sammandragen utfördes i räknekammaren, säger
sig själft.
*
Till en verksamhet på egen hand var räknekammarens
personal tydligen ej mera skickad under denna period, än den hade
varit på konung Gustafs tid. Konungens personliga ledning
behöfdes allt jämt för att sammanhålla det hela.
I regel måste således räknekammaren äfven nu åtfölja det
kungliga hofvet. Under Eriks tid, då denne gjorde hastiga och
långvariga resor till gränstrakterna och krigsskådeplatsen,
modifierades denna regel synbarligen så, att vid dylika tillfällen oftast
blott en del tjänstemän, företrädesvis de, som hade med
krigsärendena att skaffa, följde konungen åt, medan de öfriga vanligen
torde hafva stannat i Stockholm under ståthållarnes uppsikt[3].
Det hände emellertid också nu liksom under konung Gustafs
regering, att räknekammaren i sin helhet sattes på rörlig fot
[1] Tämligen regelbundet fördes förläningsregister, för särskilda landskap
eller för hela riket (Förlän.reg., KA). Bland tillfälligt uppsatta register må
exempelvis nämnas ett stort register öfver adelns ränta af både förläningar och
arfvegods, uppgjordt i samband med 1562 års rusttjänsttaxa, (Rosenbl. saml., III,
KA) och de många uträkningarna öfver tillfälliga gärder eller öfver
riksstyrelsens behof inom olika områden, de sistnämda förebud till en senare tids stater
för rikets utgifter (jfr rådslag af 1580 och 1585, SRA II: 578, 672, 677). —
»Länsregister» öfver de redovisningsskyldige förekomma fortfarande; dylika för
1561, 1564, 1569, 1580—82, 1588 och förmodligen flera år finnas bland HRK, KA.
[2] Tryckta i Hist. Handl. XII: 1 ff.
[3] Brefven till ståthållarne i Stockholm, RR, passim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0267.html
