- Project Runeberg -  David Copperfield /
734

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLI. Doras fastrar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

734

tages af. Jag tyckte jag hörde, hur en gammaldags
klocka på spishyllan pickade, och jag försökte få den
i takt med mitt hjärtas slag, men det lyckades inte.
Jag tyckte också, att jag såg mig om efter några
tecken, tydande på Dora,, men upptäckte inga, äfven att
Jip skällde någonstädes i fjärran, men genast
nedtystades af någon. Till sist stod jag där, nära att
knuffa Traddles in i spisen, och bockade mig under
Iden största förvirring för två små torra äldre damer,
klädda i svart och förande tanken på en i
trämassa eller bark framställd reproduktion af salig mr.
Spenlow.

»Var god och sitt ned», sade den ena af de små
damerna.

Sedan jag upphört att trampa Traddles på fötterna
och satt mig på någonting som icke var en katt —
först hade jag slagit mig ned på en sådan — återfick
jag min syn så pass, att jag märkte, att mr. Spenlow
säkerligen varit den yngste af syskonen, att
skillnaden i ålder mellan systrarna väl belöpte sig till sex
eller åtta år, och att den yngre tycktes vara den, som
Is kulle leda konferensen, ty hon hade mitt bref i
handen — hva,d det föreföll mig välbekant på samma
gång som underligt! — och såg på det genom en
lornjett. De voro lika klädda, men den ena systern
bar sin dräkt något ungdomligare än den andra och
hade visst något slags garnering eller halskrås eller
brosch eller armband eller annat krimskrams, som gaf
henne ett prydligare utseende. Båda höllo de sig
mycket raka och voro mycket precisa, stillsamma och
lugna. Den syster, som ej höll mitt bref i handen,
hade armarna korslagda öfver bröstet och hvilande
mot hvarandra, som på en afgudabild.

»Mr. Copperfield, om jag ej misstar mig?» sade
systern med brefvet och vände sig till Traddles.

Det var en hemsk början. Traddles fick lof att
ge till känna, att jag var mr. Copperfield och jag fick
lof att göra anspråk på min personlighet, de fingo
lof att frigöra sig från den förutfattade meningen,
att Traddles var mr. Copperfield, och vi försattes samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0736.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free