Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när du morgonrodnan hinner», deklamerade majoren
vers av egen tillverkning.
För tillfället hade han glömt alla filosofiska teorier
om självmordet som det högsta eftersträvansvärda.
Grogglaset utgjorde nu livets högsta potens.
Karl Sjöberg utifrån Grålöga förhöll sig mer tyst
och sluten. Han besvärades icke själv av eller
besvärade andra med talträngdhet, men när man frågade
honom om vad det skulle bli av hans pojkar gav han svar,
att de nog kommo att förbli fiskare.
»Ja, men Herre Gud, karl, han skall väl låta pojkarna
slippa hundlivet därute!» utbrast majoren, som työkte
sig ha fått svart på vitt på att även skärgårdspojkar
kunde bli något annat än fiskare. Har de inga
talanger ?»
»Anders skall ha sådan begåvning för mekanik»,
sade mästerlotsen Sjöberg, som kände släktkärleken
starkare än vanligt.
»Ja, han knåpar med vädersnurror, men inte vet jag,
om det betyder något.»
»Då gör vi honom till ingenjör», förklarade majoren.
»Och den andra, han med drömmande ögonen och
blekansiktet, vad skall det bli av honom?»
»Det vete gudarna», svarade Karl. »Han knäpper
på farfars fiol mest hela dagarna och filar och drar på
strängarna.»
»Sese! Då gör vi honom till fiolist i hovkapellet i
Stockholm med tiden», skojade lotsålderman för att
härma majorens högfärdiga framtidsspådomar.
»Fy tusan!» bröt majoren ut. »Musiker! Fiolist!
Då är det bättre han hänger sig i sina egna tarmar.
Musik kan ingen leva på. Bizet, han som skrev
Oarmen, ja, det vet ni väl knappt vad det är, svalt ihjäl
på en vindskammare.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
