Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det här är plåster för örfilen, tack, du
lilla!»
Så hoppa de arm i arm nedåt stranden.
Badin är bara Badin. Med honom behöver
man inte tänka på etiketten. De skratta och
sjunga och1 tokas — två barn, som tro på
våren.
Men uppe i fönstret sitter fru
överhov-mästarinnan, grön i ansiktet av förargelse
ö-ver prinsessans opassande beteende. Hennes
majestät var alltför svag för sin dotter. Detta
stötte på skandal, och vem visste, hur långt en
ungdom med så varmt blod kunde gå. I dag
skumpade hon som en killing i väg över
gräset med den där narren Badin — i morgon —
eller vem visste, om dagen finge se det,
stämde hon möte med kungabastarden. Slika
friheter blygdes hederliga borgaredöttrar för,
men en furstlig person tillät sig att ge folket
dåligt exempel. —
Hela den sommaren viskades det flitigt
elakt om prinsessan antingen hon vistades på
Drottningholm eller hos deras majestäter på
Ekolsund. Kungen hörde skvallret, men
tycktes icke fråga efter det. Han föreföll endast
intresserad av att i ro njuta lantlivets behag
och var mycket huld taot mor och syskon,
men endast iförtrolig mot brodern Karl.
Lovisa Ulrikas luftslott slogos till spillror.
Sårad av Gustavs ytliga vördnad drog hön sig
tillbaka. Han skulle aldrig skänka henne sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
