Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Harschen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läka sig, få sårskorpa, ärra sig. H/ven, n -s
hårdnande, sårläkning, ärrbildning. Hoheit,
f O hårdhet, strävhet.
Harschier, se Hatschier.
Harschung, f O, se Harschen.
harseli8r|en [’li:], -te -1 tr harcelera, reta,
skämta med.
Harst [a], I. m -es -e (f-en) t dial. (här)skara,
trupp. II. se Harsch-, -horn [o], n -[e]s -erf
% strids|trumpet, -lur.
hart, (komp. härter härtest) I. a 1. i aiim. hård,
t. ex. e-m e-e ~e Nuß zu knacken geben. ~es
Brot a) hårt, 6) gammalt bröd; ein ~es Brot
essen biiai. ha ett tungt levebröd; ~er
Dreiklang mus. stor treklang; «ve Eier’
hårdkokta ägg; e-n f ve» Fall tun ar. falla tungt;
Futter, se Hart/utter; ~es Geld
klingande mynt; n*es Gleichnis långsökt
jämförelse; mit ~ew Händen med hårda el.
grova händer, hårdhänt; <ve Haut förhårdnad
i huden, hudvalk; <ver Hund envis el.
svår-dresserad hund; e-n Kopf haben à) ha
svårt för att fatta, vara en träskalle; b) ar.
... Nacken, Sinn... vara envis el. tjurskallig;
ein ~es Leben haben vara seglivad; »vew
Leib haben vara hårdlivad, vara hård i
magen; ~ machen göra hård, härda; ~e
Pflanzen härdiga växter; ~er Schlaf djup el.
tung sömn; zwei Steine mahlen nicht
gut, gegen tut niemals gut ordspr. ung.
hårt mot hårt slutar aldrig bra; e-e ~e
Stirn haben bildl. ha en hård panna, vara
fräck el. oblyg; ~er Taler, se III.; ~e
Tonart mus. durtonart; Umrisse måin. hårda
el. kalla konturer; ~e?’ Wein torrt vin; ~
werden hårdna; Zahler trög betalare.
2. hård, svår, mödosam, besvärlig, t. ex.
Zeiten, es ist ~ für ehrliche Leute, daß....
Ein ~es Gehör hälen vara lomhörd, ha svårt
att höra; mit r>uer Mühe med knapp nöd;
e-n f^en Stand haben ha en svår ställning;
er hatte e-n Stand, um... det satt hårt
åt för honom el. han hade det svårt att..;
Tatsache tråkigt el. besvärligt faktum.
3. hård, sträng. ~e Frage tortyr; ~er
Geschmack kärv el. sträv smak; ein r^es Muß
el. e-e ~e Notwendigkeit en hård
nödvändighet; Vorwurf hård el. bitter förebråelse.
4. dial., se laut. II. adv 1. hårt, hårdeligen,
svårt, strängt, starkt, häftigt (jfr /.), t. ex.
e-n behandeln, kränken. E-n ~anfahren,
anlassen skarpt utfara mot ngn, tilltala ngn
strängt; etw. ~ büßen få dyrt umgälla
ngt; e-n r\> gewöhnen vänja ngn vid hårt
arbete, härda ngn; ~ gewöhnt sein vara
van vid hårt el. tungt arbete, vid
svårigheter el. strapatser, ej vara bortklemad;
~ hören höra illa, vara lomhörd; es kommt
ihm ~ an det blir svårt el. kinkigt för
honom; es wird ~ haltenzu... det blir svårt I
el. det kommer att sitta åt att...; ~ im Ma- |
gen liegen ligga tungt i magen. 2. hart, tätt.
/v an (med dat.) tätt intill, strax bredvid.
~ Steuerbord ⚓ hårt (dikt) styrbord; ~
am Winde segeln i/ segla dikt till vinden;
~ an der Arbeit sein vara ivrigt sysselsatt,
ligga i, gno; »x, aneinandergeraten komma
i delo med varandra, råka i häftigt gräl
med varandra; das streift an e-e Lüge
det låter nästan som en lögn; e-m ~ auf
dem Fuße folgen följa tätt i hälarna på ngn
el. följa ngn hack i häl; ~ auf! «t* hårt upp!
(med rodret); ~ vor dem Essén strax före
maten. III. H~e(r), m adj. böjn. F speciedaler,
t[h]aler specie. H^bändsel, se H~bindsel.
Härtbarkeit, f O härdbarhet.
Hart‖beitel, m -s - O kallmejsel, -bindsei, n
-a ’ ⚓ kryssbändsel. h-blätt[e]rig, a bot. med
hårda blad. -blei, n -[e]s -e 1. metan, hårdbly.
2. se -schrot. -bleige|schoß, n -schosses -schösse
härdad kala el. projektil, -bofist, m bot.
Scieroderma rottryffel. -borste, f -n, se
Härteriß. -brand, m -[e]s -e† ⚙ hårdbränt tegel,
-braunstein, m -[e]s -e min. därb brunsten,
-bronze, f -n metan, stålbrons, -brot, n -[e]s
-e »t* skeppsskorpor, knallar.
Härte, f -n 1. hårdhet. ~ des Winters vinterns
stränghet. 2. kantighet. 3. härdning. 4. ⚙
för ßiar o. nàiar härdnings|massa, -vätska. 5. «£>
Zur vollen ~ gedreht (om t&gvirke) krabbslagen.
Hartebeest, n -es -e[?’] zool. Aiceiaphus caama
har-tebeest, kam a.
Härte‖fähigkeit[fe:i$], f O O härdningsförmåga,
-grad, m -[e]s -e hårdhetsgrad, läk. resistens,
-maß, n -es -e ⚙ hårdhetstal. -messer, m -s
-0 hårdhetsmätare, -mittel, n -s - ø metall,
härdningsmedel, härd[nings]pulver.
härt|en, -ete ge-et I. tr härda, göra hård. II.
intr [s] o. ref sich ~ hårdna, härdas.
n -s härdande, härdning.
Härte‖ofen, m -s -† O härdningsugn. -presse,
f ø härdpress, -pulver [f], n -s - O metan,
härd[nings]pulver.
Harte(r), se hart III.
Härt‖er, m -s - O härdare, -e[riß m -risses
-risse O härd[nings]|spricka, -rämna (i stål),
-ern, m -s , se Hartriegel.
Harterz [e:], n -es -e min. hårdmalm.
Härtellskal|a, f -en o. -as min. hårdhetsskala,
-wasser, n -s - O metall, härdningsvätska.
-zeichen, n -s - 1. gram. hårdhetstecken. 2.
⚙ hårdhetstecken (angiven genom anlöpningsfärger).
hart‖fäustig, a hårdnävad. -fellig, a bildl.
hård-barkad, förhärdad, okänslig, oemottaglig.
H-floß [o:], n -es -e† helvitt tackjärn; jfr
Spiegeleisen. -flügelig, a zool. skalbaggs-.
H-flüg-ler, m -s - zool. skalbagge, -flüssig, a O metan,
hårdsmält. H-flüssigkeit, f O metan,
hård-smälthet. -fräßig, -fressig, a glupsk, som
sätter i sig vad som helst, allätande.
H-fut-ter, n -s O sädesfoder. -gebrannt, a
hårdbränd. -gefroren, a hårdfrusen. -gegossen,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
