Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hartgekocht ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
a O metall, kokillhärdat!, -gekocht, a
hårdkokad. H-geld, n -[e]s -er klingande mynt.
-geschlagen, a hårdslagen, -gesinnt, a
hård|-sint, -hjärtad, hård. -gesotten, a 1.
hård|-kokad, -kokt. 2. bildl., se -herzig. H-gewebe, n
-s - bot. stödje-, skelett|vävnad. -gezogen, a ⚙
hårddiagen. -gießen, tr ⚙ metan,
kokillhär-da. H-gipsdiele, se Gipsdiele. H-glas, n -es ⚙
⚙ härdat glas. -gläubig, a misstrogen,
klentrogen. H-gummi, n (m) -s kem. o. ⚙
hårdgummi, ebonit. H-|guß, m -gusses -güsse ⚙
1. kokill|härdning, -gjutning. 2. gjutstål,
kokillhärdat gods. H-gußform, f -en ⚙
kokill. H-gußge|schoß, n -sckosses -schösse
kokillhärdad projektil. H-gußgranate, f -n &
kokillhärdad granat. H-gußkreuzung, f -en
järnr. korsning av kokillgods. -gußroheisen,
n -s - tackjärn för kokillgjutning.
H-guß-walze, f -n ⚙ kokill|gjuten, -härdad vals.
-haarig, a med hårda el. styva hår,
borstig. H-harz [a:], n -es -e hårdharts. H-haue,
f -n stenhacka. H-häuter, pl zool. sclerodermi
hårdhudingar. -häutig, a med hård hud, med
hårt skinn; jfr dickfellig. H-häutigkeit, f
hudförhårdning. H-heit, t, se Härte, -herzig,
a hårdhjärtad, grym, obarmhärtig.
H-her-zigkeit, f O hårdhjärtenhet. H-heu, n bot.
Hypericum johannesört. Durchlöchertes,
-wach-senes el. gemeines ~ h. perforatum vanlig j.;
liegendes ~ h. bumifusum dvärgj.; rauhest
H. birsutum luden j.; schönes ~ II. pulchrum
hedj.; vierkantiges ~ h. quadranguium kantj.
H-heugewächse, pl bot. hyperikoidéer.
H-ho-bel, m -s - O hyvel för hårt trä, glätthyvel.
H-holz, n -es O 1. hårt trä el. virke,
kärnvirke. 2. bot. C;irpinus betuius aven-, ann]bok.
-hörig, a lomhörd. Gegen etw. ~ sein slå
dövörat till för ngt. H-hörigkeit, f O
lomhörd-het. -hufig, a med hårda hovar.
Härtigkßit, f -en ᚼ bibl. hårdhet, förhärdelse;
jfr Härte.
Hart‖kautschuk, se -gummi, h-klemmig, a gruvt.
mycket hård och fast. h-klingend, a
klingande el. ljudande hårt, med hård klang,
h-knochig, a med grova ben. -köpf, m -[e]s -e†
I. dumhuvud, trögskalle. 2. envising,
tjurskalle. h-köpfig, a 1. tjockskallig, dum,
enfaldig. 2. hårdnackad, envis, egensinnig,
tjurskallig, -köpfigkeit, f O 1.
tjockskallig-het, svårighet att fatta. 2. envishet,
egensinne, tjurskallighet. -korn [o], n -[e]s lantbr.
hårt sädesslag (vete, råg o. kom), -kraut, n bot.
åbrodds|blommor, -blad. -läufer, m zool.
Pha-cocboerus Paiiusii haartloper. h-lehrig, se
h-ler-nig. h-leibig, a 1. ᚼ med hård kropp. 2.
hårdlivad. 3. bildl. skämts, trög att betala,
-leibigkeit, f O hårt liv, trög avföring,
förstoppning. h-lernig, a tröglärd, oläraktig.
härtlich, o något el. en smula hård.
Härtling m -s -e 1. ⚙ metan, tenn-järnlegering.
2. vinteräpple. 3. se Herling.
Hart‖lot, n -[e]s -e ⚙ hård-, slag|lod. h-löten,
tr löda med hård- el. slag|lod. -löten, n -s ,
-lötung, f -en O hårdlödning, h-machen, tr
härda, göra hård. -manganerz [’e:], n -es -e
min. psilomelan, svart glaskopf. h-mäulig, a
1. hård|munt, -mynt. 2. bildl. oregerlig,
ostyrig. -mäuligkeit, f O hårdmynthet. bildl.
ore-gerlighet. -meißel, m -s - kallmejsel, -metall,
» -s -e ⚙ metall, britanniametall, pewter.
-monat, m -[e]s -e vintermånad, h-näckig, a
hårdnackad, halsstarrig, envis, -näckigkeit,
f O hårdnackenhet, halsstarrighet, envishet,
h-näsig, a jakt. hårdnost. -pech, n -[e]s -e hårt
beck. -pilz, m bot. sklerotium, -porzellan,
n -s -e äkta porslin.
Härtpulver, se Härtepulver.
Hart‖riegel, m bot. a) comus kornell. Gelber
el. gelbblühender ~ c. mascuia äkta kornell,
kornellkörs; gemeiner el. roter c.
sanguinea hårdved; b) Ligustrum vulgare liguster.
-riegelpflanzen, pl bot. kornellväxter. h-rindig,
o hårdbarkad, försedd med hård kant el.
skorpa.
Härtriß, se Härteriß.
hartllsamig, a bot. hårdfröig. -schalig, a hård-
skalig.
Hartschier, se Hatschier.
hartllschlächtig, H-schlächtigkeit, se dämpfig,
D^keit. H-schlagen, n -s O kallhamring,
hammarhärdning. -schlägig, a hård-,
svår|-agad, envis. H-schlaglot, se H-lot.
-schnäbe-lig, a med hård näbb. H-schnaufen, n -s
H-schnaufigkeit, f O vet. kvickdrag. H-schrot,
n -[e]s -e jakt. hårt skrot, -sehnig, o med
hårda, senor, senig, senfull. H-sein, n -s
hårdhet. H-sinn, m -[e]s O 1. se H-herzigkeit.
2. se H-näckigkeit. -sinnig, a 1. se -herzig.
2. se -näckig. H-Steingut, n stenkärl, (varor av)
lergods. H-stich, m, H-stlick, n -[e]s -e ⚙ mctaii.
raffinerad [gar]koppar.
Härttonne, f -n ⚙ härd[nings]tunna.
Harttraber m -s - häst, som stöter vid trav.
Härtlitrog m -[e]s -e† ⚙ härdningstråg. -ung,
f -en O härdning, -ungskohle, f -n
härd-ningskol.
Hart|Iwalze, se -gußwalze. -weizen, m bot. Tri«,
cum durum hårdvete. -werden, n -s
hårdnande, stelnande, konkretion, -werk, n -[e]s -e
⚓ råtenn. -zerrennen, n -s ⚙
smältfärskning. -zink, m o. n -[e]s -e hårdzink. -zinn,
n -[e]s, se -metall.
Harullspex [ha/ruspsks], m - -spexe o. -spizes
[sprtsss] haruspex. -spizi|um, n -ums -en
haruspicium.
1. Harz [a:], m -es npr geogr. Der ~ Harz.
Übern ~ gehen dial. bildl. gå förlorad.
2. Harz, n -es -e 1. harts, kåda. Hartes se
Hartharz. 2. se Gummi, h-ähnlich [’s:],
h artig [’a:], se -ig. -bäum, m -[e]s -e†
harts-el. kåd|alstrande träd. -behälter, m
-harts-behållare. -beize, f -n, se ■firnis. -beiile, se
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
