Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stehlen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rabe stjäla som en korp; e-m das Herz ~
vinna ngns hjärta; Kinder ~ stjäla (röva)
barn; Wild ~ idka tjuvskytte; gestohlenes
Gut tjuvgods; von e-m bestjäla ngn. 2.
bildl. Er hann mir gestohlen werden F honom
kan jag gärna vara av med, jag bryr mig
inte ett dugg om honom, F jag struntar i
honom; das hann mir gestohlen werden! det
ger jag inte ett ruttet lingon för! du hannst
mir gestohlen werden! du kan dra åt skogen!
e-m die Ruhe ~ beröva ngn hans [sinnes-]
lugn; dem Herrgott die Zeit r^ [gå och] slå
dank; ich muß die Zeit dazu förmlich ~
jag måste formligen stjäla mig [tid] till det;
die Hecke, die mir sie stiehlt poet. den häck
som skymmer henne för mig; die Segel ~
einander den Wind seglen ta bort vinden
för varandra. II. refl. Sich ~ smyga (stjäla)
sig, t. ex. er stahl sich aus dem Hause. Sich
in die Gunst jds ~ innästla sig i ngns
ynnest; opers. es stahl sich e-e Träne aus ihren
Augen en förstulen tår syntes i hennes ögon.
S~, n -s O stöld, tjuvnad, snatteri. Zum ~
geneigt tjuvaktig; von dem ~ nicht lassen
können inte kunna låta bli att stjäla. S-er,
m-s - tjuv. jfr Hehler. S-SuCht, f O
tjuvaktig-het; kleptomani. -süchtig, a tjuvaktig. S-trieb,
m -[e]s -e, se S-sucht.
Steh‖männchen, n, se -auf 2. s-n, se stehen.
Steh‖platz, m -es -e† ståplats, -pult, n -[e]s -e
hög pulpet att stå vid, ståpulpet.
Stehr, se Står.
Stehllrahmen m -s - stående ram, ram att
ställa på bord o. d. -ruder, n -s - ⚓ stor åra som
hanteras stående. -schoppen, -seidel, m -s - stånka
(sejdel) öl som drickes [på] stående [fot],
-sitz, 77i -es -e F ståplats. -Spiegel, m trymå.
-sprosse, f -»O vertikalsträva. -uhr, f -en
bordsstudsare, pendyl. -umlegekragen, m
-s-dubbelvikt krage, -wagen, m -s - jamv., förr
fjärdeklassvagn med ståplatser.
Steill[e]rer, m -s - invånare i Steiermark,
Steiermarkare. -erin, f -nen steiermarkska.
S-[e]riSCh, a steiermarksk, från (i)
Steiermark, Steiermark-, -er|land, n -[e]s, -er|mark,
f O geogr. Steiermark, -erjmärker(in), m -s
-(f -nen), se -[e]rer, -erin. s-ermärkisch, se
s-[e]risch. -rer, s-risch, se -[e]rer, s-[e]WscA.
Steif, I. a 1. styv, stel, oböjlig, föga böjlig.
~ machen göra styv (stel); vor Kälte (Frost)
ganz ~ sein vara alldeles stel av köld; ~
werden styvna, stelna; <^e Beine haben vara
stelbent (stel i benen); Borsten styva borst;
~e Finger stela (stelnade; styva) fingrar;
Haare styva hår (borst); ~er Hals stel
hals (nacke), bildl. styv nacke; Handschrift
stel handskrift (stil); Leinwand styv
kan-fas; Stiefel grova stövlar; ~ wie ein Stock
stel som en pinne; ~ frieren stelfrysa; mit
n*em Arm på rak arm; e-n ~en Nacken
haben bildl. vara styv-, hård|nackad (oböjlig);
die Ohren ~ haltenbildl. hålla modet uppe,
vara morsk (karsk, kavat), F inte tappa
sugen; e-n ~en Rücken haben bildl. inte kunna
bocka sig, vara alltför morsk; mit n^em Sinn
styvsint; mit ^em Mut med hårdnackad
tapperhet. 2. stärkt, styv, hård. <ver
Kragen äv. stärkkrage. 3. tjock[fluten, [-flytande], -] {+-flytan-
de],+} seg, t. ex. den Teig <n> machen. ~e
Eiweiße hårt vispade äggvitor; ~e Schlacke
tjockfluten (styv) slagg. 4. stark, kraftig,
F styv. ~er Grog stark toddy. 5. stel,
orörlig, t. ex. ~er Blick; äv. avmätt, t. ex.
^e Bewegungen; äv. högtidlig, t. ex. »ve
Gesellschaft, f^er Ton. Haltung stel
hållning; ~es Lächeln stelt (tvunget) leende; ~e
Verbeugung stel bugning. 6. stel, kantig,
tafatt, tölpig, tvungen, t. ex. ~es Benehmen.
f>*er Bock (Peter), se S^bock. 7. a) om fartyg
styv, stabil; b) ~er Wind, ^e Kühlte styv
vind, kultje; c) ~ sein om lina vara styv
(spänd). II. adv 1. stelt, t. ex. e-n ~ ansehen;
av. högtidligt, t. ex. das klingt sehr ~ und
förmlich stelt (högtidligt) och formellt. 2.
fast, bestämt. ~ und fest fullt och fast; ~
und fest auf seinem Vorsatz beharren
bestämt (envist) hålla fast vid sin avsikt. 3.
stelt, hårt, trögt, t. ex. die Kurbel ging ein
bißchen -achsig, a järnv. med styva [vagns-]
axlar, -beinig, a stelbent. Schlatt, n -[e]s
-erf bot. styvt blad. -blätt[e]rig, a bot.
styv-bladig. S~bock, m -[e]s -e† F tölp, [-klum-p[er], -] {+klum-
p[er],+} stel (tafatt) person. S~e, f -n 1. se
Scheit. 2. stärkelse, lim, klister, appretyr.
3. ⚙ stag, stöd, stötta, sträva. -|en, -te ge-t
I. tr 1. göra styv, styva; göra stel, t. ex. das
Alter hat ihn ge-t. E-m den Rücken ~ bildl.
stärka ngns ryggrad, egga ngn till fasthet
(äv. motstånd). 2. styva, stärka, t. ex. Wäsche
ru; O limma, appretera. 3. stryka, t. ex.
Wäsche 4. stöda, stötta. II. refl. Sich
auf etw. (ack.) ~ a) stödja sig på ngt, b)
envist hålla (stå) fast vid ngt.
Steif‖er, m -s - O styvare, appreterare,
lim-mare. s-feierlich, a stelt högtidlig, pompös,
ceremoniös, -gaze, f -n hand. styv gas tyg.
s-haarig, a med borstigt (strävt) hår,
sträv-hårig. s-ha!mig, a lantbr. styvstråig. -hals, m-es
-e† [person med] styv nacke, s-halsig, a styv-,
hård|nackad. -heit, f -en 1. styvhet, stelhet,
t. ex. ~ der Gelenke. 2. bildl. stelhet,
högtidlighet; formellt sätt; tvungenhet; tafatthet,
klumpighet. 3. >£« styvhet; styvnad, s-holen,
holte steif -geholt tr hala (hiva) hårt.
-igkeit, se -heit. -kette, f -n väv. hårt spänd varp.
-köpf, m -[e]s -e† 1. stelt [buret] huvud. 2.
bildh styvnackad (styvsint, halsstarrig,
hårdnackad, envis) person, s-köpfig, a 1. med
styv (stel) nacke. 2. styv-, hård|nackad,
styvsint, envis, halsstarrig, Ftjurskallig, s-kragig,
a med hård krage, -kuppelung, f -en järnv.
styv koppling, s-leinen, a 1. bestående av
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
