Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477 —
säga, att allt, som sker, är bäst. — Jungfrun tyckte inte
om, att Karo följde med från Mälsåker. Kanske han nu
räddar henne.
— Det är allsinte omöjligt. Hästen kanske först löpte
med henne åt det der hållet.
— Ja vi sågo inte heller i mörkret eller snöyran, hvart
han sprang.
- Nej.
— Stackars jungfru! Hennes ångest var nog större
än vår.
— Det är inte omöjligt.
— Att se vargar kring sig och vara alldeles ensam!
Det är bestämdt Karo, som tjuter!
–- Ja, nog är det en hund alltid!
— Att man inte ser något.
— Det beror på, att hunden är så hvit till färgen.
— Men jungfrun?
— Det är ju inte alls sagdt, att hon finns, der hun’
den är.
— Hvarför skulle han då tjuta?
.—• Han kanske ligger någonstädes med afbitna ben.
— Hu, så otäckt!
— Gråbenen ha kanske föraktat honom för hästens skull.
— Hvad skola vi göra med honom, om han är sön-
derbiten?
— Skjuta honom.
— Men det är grymt.
— Det är grymmare att låta honom lefva och plågas
samt döma honom till en långsam död..
— Nu hör jag bestämdt, att det är han.
Torsten hvisslade.
— Vi skola rida på fortare.
— Hästarne börja bli trötta. De arma djuren ha fått
hvarken vått eller torrt sedan i går afton och spruugit en
sådan väg samt tillika varit så rädda.
— Arma djur!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
