Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 787 ^ ;
nade i staden. Han visste, att den, som Göran Persson
en gång haft i sina klor, släppte han inte gerna.
Hertigen och prinsessan utförde sina ärenden till konun-
gen så fort som möjligt och redo derpå till Södertelje. In-
gen af dem trifdes i konungens närhet, detta isynnerhet för
den vidrige Göran Perssons skull.
Konungen hade åter blifvit lugn och andades ut efter
all denna oro i Karin Månsdotters armar.
Jungfru Helena var fortfarande hos Karin, men icke
nu som kammartärna utan i sin rätta skepelse.
Bolla och Torsten voro på sina gamla platser.
Någon dag efter jungfru Helenas skymf kom in i Stock-
holm genom Norreport en landtman, hvilken på sin rygg
bar en del laggkärl, som han bjöd ut och han hade äfven
skedar och slefvar af trä till afsalu.
Han gick gata upp och gata ned med sina träkärl och
gick äfven in i de förnämligare husen och bjöd ut sina
varor.
— Hvar är ni från, min gode man, frågade en äldre
qvinna, hvilken just köpslog med bonden om ett ämbar.
— Från Vaksala, svarade han.
— Det är lång väg att gå med denna börda.
— Den fattige får ej se på stegen och mödan, blott
han kan ärligt förtjena sitt bröd. — Yådeligt grannt i den
här staden, tilläde han bytande om samtalsämne; hvad alla
måtte vara lyckliga, som få bo här.
— Gud tröste oss, har ni inte sett galgarna?
— De äro för missdådare, tänker jag.
— Mången ärlig man går nog ej säker — — och vi
qvinnor må äfven darra för — — — — Men det der hör
ej hit. Hvad kostar ämbaret?
— Två dalrar. — Såå, kära mor, det är så osäkert i
den här granna staden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
