Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 7SB —
Ja Gud nåde oss. Hur var det ej med jungfru
Helena Eskilsdotter här om dagen!
Bonden ryckte till men lade band på sig genast.
— Hur var det med den jungfrun, kära mor? Det må-
ste ni tala om för mig, så att jag har något att förtälja
för mor och barnen, när jag kommer hem till Yaksala. —
Hur var det med ämbaret? Två dalrar! — Det är ett ringa
P™- Jag bär hem det till er, kära mor, så får jag också
veta, hur det var med jungfru Helena Eskilsdotter, som ni
talade om.
Hur han lirkade med gumman, fick han henne att
köpa ämbaret och han följde henne hem med det. Under
vägen talade hon om jungfru Helenas skymf och hur hon
blifvit räddad undan en del af den henne ådömda tiden
på skampallen genom hertig Carls försorg.
Bonden hörde noga på och när gumman slutat sin be-
rättelse, som tydligen intresserat honom på det högsta,
sade han:
Hvart tog då den arma jungfrun vägen?
— Jungfru Karin Månsdotter, den Guds engeln, tog
henne till sig och der är hon än.
— På slottet?
Ja! — Jag skall säga, att jungfru Helena förut
vistats förklädd på slottet och det var detta, som retade
konungen.
— Förklädd, säger ni?
- Ja, se jungfru Helena måtte haft en kärlekshandel
med en junker, som råkat illa ut för Göran Persson och
för hans skull säges det, att jungfrun kommit förklädd till
Stockholm.
— Tack skall ni ha, kära mor, för både handsöl och
munväder. — Jag undrar, om en bonde törs gå till slottet
och bjuda ut sina händers verk?
— Det tror jag, min gode man.
— Kanske jag då kan få se jungfru Karin Månsdotter
på köpet.
Den Guds engeln är ej svår att få se. Frågar man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
