Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ökenvandringar. — Sidi-Oukba. — Dess gator, arkitektur och befolkning. — Arabens takt och „savoir vivre“. — Tiggeriets industri, ett menskligt företräde framför djuret. — Diner under en dadelpalm. — Monsieur Landons trädgård. — Månskenspromenad i Biskra. — Arabiskt café med danserskor af Ouled-Naîl stammen. — Soiréer i öknen. — «Tusen och en natt«, berättad uppå originalspråket. — Varma svafvelbad. — Gamla Biskra. — Afsked från vår altan. — Återfärd mot norden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
danslokalen — en stor, stor, fönsterlös sal, garnerad med
bänkar kring väggarne, der hvitsvepta araber sutto med
benen i kors, tysta och allvarsamma som domkyrkor,
rökande eller drickande kaffe. Salen hade flere ingångar och
alla stodo öppna på vid gafvel, så att den friska nattluften
fritt spelade genom rummet.
Dess innevånares stillhet, de hundrade svartbruna
männens anständiga hållning i ett dylikt samqväm slog
oss verkligen med förvåning. — Det hade kanske icke
varit för oss rådligt att så här inträda på ett europeiskt
förfriskningsställe eller „cabaret“ efter fransyskt mönster,
der kaffekopparne troligtvis varit utbytta mot bränvins-,
öl-, toddy- eller vinglas.
Vi satte oss ner på en af bänkarne med ett stenbord
framför och läto servera oss med tjockt café noir, kokt
tillsammans med socker och till den grad smakligt, äfven
för endel européer, att min reskamrat ansåg det för en
riktig delikatess. — Jag vill ej påstå att jag i allo delar
hennes åsigt, men den fina aromen af detta kaffe var
obestridlig.
Snart fingo vi njuta af en orkester utaf afgrundslikt
skärande och hvassa pipljud, flöjter, tam-tam, skrål och
olåt af andra, för icke arabiska öron, omöjliga
instrumenter. Dansen började.
Två och två i sender uppträdde, vid mera sparsam
belysning af ett sorts kådiga facklor, Ouled-Naïl gracerna,
utstyrda i tunikor, den ena draperad öfver den andra och
i alla regnbågens färger. De hängde slankigt ner ända till
deras sandalbeklädda fötter. Brokiga sjalar bildade löst
kring höfterna virade gördlar, breda silfver- och guldband
prydde armar och ben och genom öronen voro trädda de
kolossalaste örringar, af ökenguldsmeders konstrika
tillverkning. Coiffurerna kunde ej kallas egentligen chignonger,
men voro förmer än dessa: — armstjocka flätor af krusigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
