Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ökenvandringar. — Sidi-Oukba. — Dess gator, arkitektur och befolkning. — Arabens takt och „savoir vivre“. — Tiggeriets industri, ett menskligt företräde framför djuret. — Diner under en dadelpalm. — Monsieur Landons trädgård. — Månskenspromenad i Biskra. — Arabiskt café med danserskor af Ouled-Naîl stammen. — Soiréer i öknen. — «Tusen och en natt«, berättad uppå originalspråket. — Varma svafvelbad. — Gamla Biskra. — Afsked från vår altan. — Återfärd mot norden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tagel, hängande på ömse sidor om ansigtet; och öfver
hjessan ett sorts mössor med fransar, eller så mycket
glitter som möjligt. Gedigna hakband af tjocka keder i
filigramsarbete föllo på bröstet löst ner, liknande betsel.
De äldsta af dessa flickor sades ej vara öfver sjutton
år, — de yngsta ej mer än åtta, — men ingen af dem
såg hvarken ung eller barnslig ut, och ej ett gladt drag
upplyste deras mörka ansigten. De sågo ut att tänka: —
„liksom om man gjorde det här för nöjes skull!!“
Kommande från det inre af Sahara, förvärfva sig
qvinnorna af Ouled-Naïl stammen med sin koreografiska
talang prydnader af gediget guld och silfver och rikedomar
fullt opp under gasterande i några år uti nordafrikas
städer och byar, hvarpå de återvända till sin stam igen och
tagas af de „fördomsfria“ männen till hustrur. Sens moral:
Rika flickor äro tacknämliga i alla zoner!
Sköna voro dessa ökensylfider ingalunda i våra ögon
med sina tatuerade ansigten och osmakligt svärtade
ögonbryn och ögonhår. — Ej heller egde för oss deras rörelser
dansens förnämsta egenskaper: behag, lif och glädtighet.
Den bestod i ett automatlikt, långsamt framglidande från
ena ändan af salen till den andra utan att fötterna det
minsta lyftes från golfvet. Ett besynnerligt dallrande rörde
höfter och hela kroppen, liksom om denna varit ett gélé.
Det enda som liknade sig till grazie var slöjans kastande
från ansigtet och armarnes svängningar öfver hufvudet.
Sin rätta karaktär lär dock ej dansen haft här denna
qväll, det fingo vi senare nys om. Grenom Abd-el-Kader
hade monsieur Duléry nemligen låtit i förväg tillsäga, att
en hel hop genuina vridningar och utmanande gester denna
qväll skulle utlemnas, såsom mindre tilltalande vår
nordiska smak.
Efter att ha åsett skådespelet en half timme vid lag,
fingo vi nog deraf, och våra öron härdade heller ej längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
