Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hl i
historien: en oupphörlig fordran af menniskan att realisera
sitt förnuftiga väsen, allt efter som de yttre vilkoren för en
sådan realisation uppfyllas. — Så kan ej nekas, att, ehuru
den hvälfning, vi omtalat, ej nådde sitt mål, emedan den
aldrig var fullt medveten af detsamma, utan fattade det
såsom ett blott yttre, den likväl haft stora, outplånliga
resultater, och var grundad på idéen af medfödda menskliga
rättigheter. Deremot är det visserligen å andra sidan bekant,
i hvilka brott, i hvilket chaos af förvirring, i huru mycken
oreda och blod denna revolution störtade det samhälle, der
den utbröt; detta, äfvensom dess irreligiositet, har man
alltför ofta upprepat, och vi neka ej heller dertill.
Menniskan bestod slätt nog i det prof, hvarpå en ökad frihet
henne satte. Men mot en sådan framställning, som endast
afser skuld och brott, kunna andra afseenden sättas, som
mildra skulden. Det var ej blott hos de framåtgående som
denna skuld fanns, den var lika mycket och mera rotad hos
motståndspartiet, som satte sig emot alla menskliga
rättigheter och derigenom dref de andra öfver måttans gräns.
Det är illusion och en bakvänd åsigt af historien, att,
tillslutande ögonen för det verkliga tillståndet i det samhälle
och den kyrka, som träffades af revolutionen, ej i denna
vilja se en utveckling af idéen; bakvändt, att, fattande
frågan mera med fantasien än med förståndet, i det förflutnas
former vilja se idéen sjelf, sedan dessa former, långt ifrån
att deraf vara ett uttryck, till och med äro fiender till idéen,
såsom längesedan af densamma antiqverade. Hvad hjelper
det att deklamera om kyrkans och adelns välgerningar?
Hvem känner ej dem? Eller hvem nekar dem? Men hvad
betydde de, sedan kyrkan och samhällsformerna ej mera voro
uttryck för det gudomliga? Katholicismen blef sin uppgift
otrogen, och idéen marscherade den förbi, hvarefter dèn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
