Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XXX. Poe och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
Det saknar ej sill inlresse, all l)åde Rydberg och Kd-
gren låtit månen ek lärera sin slutstrof, ehuru hos Poe ej
den minsta månstrimma står att upptäcka i hela cHklen.
Rydberg har som l)ekant iiven i fri tolkning återgivit
riie Rells under titeln Klockringning och har därvid i syn-
nerhet uppnått en betydande onomatopoietisk effekt. För-
modligen ej utan samband med denna dikt är Klockorna,
som tillkom 1881, medan Klockringning trycktes först 1891,
men är pab()rjad tidigare (Warburg). Det är ej 1)1011 den
allmänna tanken om samklangen mellan klockorna och de
mänskliga tankarna och känslorna, som talar för en idé-
förbindelse mellan Poes dikt- och Rydbergs, utan iin mer
det onda fantastiska andeväsen som i båda dikterna »med
rasande bag» ringer gravringningen över mänsklighetens
döda förhoppningar.
Detta poem. Klockorna, är f. ö. ej den enda Rydbergs-
dikt, vari en påverkan frän Poe kan skcinjas ’. Överhuvud
är det märkligt nog att se den roll omkvädel spelar hos
Rydberg. Förutom i Korpen fVirekommer det i Vi ses igen,
I natten. Skogsrået, Sncifrid, Harpolekaren och hans son
samt Älvan till flickan. Den sistnämnda dikten, som publi-
cerades 1881, företer, trots den f(")renklade formen, en be-
tydande (herensstämmelse med strofbyggnaden i Korpen.
Den trokaiska metern iir densamma, och omkviidel återvän-
der i slutet av varje strof. Tydligast framstår likheten vid
ett betraktande av slulstrofen, diir ett extra inrim lill-
konnnit:
Ack. min flodlopp aldrig hinner
målet, som din bana vinner,
då av livets fröjd förklarad och förklarad av dess kval
’ Utan att dela Warburgs uppfattning anser jag mig böra nämna,
att han i sin nya Illustr, svensk litteraturhistoria (IV, 352) uttalar, att
det i Den flygande holländaren finns drag, som tyda på inflytande
från Poe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
