Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Envåldsherrskaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Egypten, hvarest han öfverallt blef mottagen med öppna
armar. Derefter återvände han till Sai och gjorde
denna stad till sin blifvande uppehållsort. Denna
blef hädanefter den tredje hufvud- och residensstaden
i landet.
Femton år hade Pnametik regerat gemensamt med
sina elfva kamrater; långsamt hade presterna* plan
mognat, men säkert, och sålunda var åter den fordna
refferiiiffsformen Återställd.
Nu började ett helt annat lif uti Egypten. Man hade
hittills endast undantagsvis tillåtit främlingar att
för längre tid nedsätta sig vid Nilens stränder;
men nu gaf konungen de anlända hjelptrupperna,
som hade un-derstödt honom i striden om kronan,
stora länderier, hvarest de kunde bosätta sig,
grundlägga städer, drifva åkerbruk, handel och
boskapsskötsel. Tillika skickade han ett stort
antal egyptiska gossar till dem, för att lära deras
språk och i framtiden i umgänget med utländska
köpmän kunna vara tolkar. Äfven sina egna söner
lät han lära grekiska språket. Han afslöt anfalls-
och försvarsförbund med grannkonungarne, inledde
handelsförbindelser, tillät främmande köpmän att
resa omkring i hela landet, bosätta sig öfverallt
och lofvade samt gaf dem samma skydd som de
infödda Egyptierna. Ja, i sin ifver att befordra
förbindelserna med utlandet och draga så många
främlingar som möjligt in uti landet, gick han så
långt, att han lät dessa åtnjuta många ynnestbevis och
lättnader, hvilka ej ens kommo de infödda till del.
Men detta uppväckte Egyptiernas missnöje; de kunde
ej fördraga att andra, mindre bildade folk föredrogos
framför dem. Det felades endast ett passande tillfälle
att gifva den allmänna oviljan luft, och ett sådant
uteblef heller icke.
Psametik företog ett krigståg emot Syrien. Hans
här var sammansatt af Egyptiska krigare och de
främmande legotrupper, som förhjelpt honom till
enväldet. Dels af tacksamhet gaf han de senare
hedersplatsen i slaget, dels tänkte han äfven,
att han hade gifvit dem, främlingarne, sä rika
skänker af gods och länderier, att de säkert med den
yttersta hän-gifvenhet och tapperhet skulle strida
för honom, och ställde dem derför på det farligaste
stället. Detta uppretade nu de egyptiska krigarne på
det yttersta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
