Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
al I Ii et af rent ideela personligheter såsom bestämningar
— på samma sätt som den kroppsliga verlden föreställes
vara ett enda kroppsligt ting, som har likartade
kroppsliga ting till sina delar, eller såsom menniskans fysiska
organism är en enda fysisk organism, som har fysiska
organismer till sina organer, eller såsom ett finittal är ett
enda sjelfständigt tal, som har lika sjelfständiga tal till
sina innehållsmomenter, eller såsom det bestämda rummet
är en enda rumsform, som är enhet och system af
rumsformer. Hade prof. N. tillegnat sig denna åsigt, så hade
han såsom Boström kommit att intaga en rationelt teistisk
ståndpunkt i filosofien eller han hade då hos den »absolut
oändlige» fått ett »absolut oändligt» innehåll och en
åt-skilnad emellan Guds egen eviga verld och de ändliga
personernas relativa verldar. Men nu deremot är prof. X.
panteist, emedan han upphäfver åtskilnader der, hvarest
de måste strängt fasthållas. Enligt Boström har Gud
mångfald, innehåll och konkretion genom de rent ideela
personligheter (entia absoluta), hvilkas enhet och allhet ban är.
Enligt prof. N. deremot behöfver Gud bestämmas af
ändliga personer (entia relativa) för att ega mångfald,
innehåll eller konkret tillvaro.
Jag anmärker här såsom ett egendomligt förhållande,
att prof. N. från den Boströmska filosofien anför satsen,
att momenterna måste hafva samma karakter, som det
bela och älven synes godkänna dess riktighet, men likväl
icke sjelf tillämpar den. Ty om det hela är ett absolut
väsen, under det att momenterna hos det hela äro relativa
och ändliga väsenden, såsom prof. N. antager, så hafva icke
momenterna samma karakter, som det hela. Endast om
momenterna äro absoluta väsenden eller rent ideela
personer och subjekter lika väl som det bela, hafva båda samma
karakter.
Prof. N. säger: »Menniskans ande eller idé är enligt
Boström ursprungligen ändlig»1). Ande och idé äro icke
(enligt B.) identiska begrepp. Derpå beror ock, att anden
1) Sid. 23. 2) Sid. 34 3) Sid. 35. 4) Sid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
