Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
och hvilken aldrig är verklig eller fulländad, emedan den
medger möjligheten att gå vidare och vidare utan gräns.
Det säges sålunda vara denna »blott relativa oändlighet»,
som tillkommer Guds ideer »hvar för sig», i motsats mot
Gud, som här säges vara »absolut oändlig». Men huru
kunna Guds ideer hafva den »blott relativa» oändlighetens
karakter, då de icke äro i något rum eller i någon tid,
utan tvärtom äro både rent andliga och eviga? Hvarje
idé har absolut eller rationel oändlighet, emedan den är
ett inom sig sjelft slutet och fulländadt helt, när den
betraktas inom sig sjelf och så, som den är i och för Gud.
Det relativt oändliga deremot, såsom rummet eller tiden,
är icke slutet inom sig sjelft, utan inom ett annat, som
alltjemt förutsättes, och icke heller är det fulländadt inom
sig sjelft, utan inom ett annat, som likaledes förutsättes in
intinitum. Det absolut oändliga, såsom Gud och hans ideer,
har i sig sjelft, både begynnelse och slut, under det att
det relativt oändliga icke har sin begynnelse i sig sjelft
utan i ett annat, som förutsättes, ett föregående, och icke
heller sitt slut i sig sjelft, utan likaledes i ett annat, som
förutsättes, nemligen ett efterföljande och åter ett
efterföljande, emedan fulländningen här aldrig kan blifva
verklig, utan endast kan vara möjlig.
Prot. N. säger: »Tydligt är nemligen först och främst,
att det oändliga, när det tänkes utan inskränkning, icke
tillåter någon pluralis. Det absolut oändliga väsendet kan
följaktligen icke vara mer än ett enda»’).
Uttrycket absolut oändlig användes af prof. N. här
tydligen icke i motsats mot relativt oändlig (die schlechte
Unendlichkeit) utan måste här beteckna detsamma, som inom
vetenskapen betecknas med absolut eller ock med
uttrycket oändlig, när sammanhanget ger vid handen, att det är
fråga om det absolut eller rationelt oändliga och icke om
det relativt eller empiriskt oändliga. Nu säger prof. N.
att det rationelt oändliga (som aldrig medger någon
inskränkning) eller det absoluta icke- har någon pluralis, så
1) Sid. 23. 2) Sid. 34 3) Sid. 35. 4) Sid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
