Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
öfver till den egentliga granskningen af det väsentliga
innehållet af prof. Nyblæi uppsats. Jag skall då först taga
i betraktande de skäl, som prof. N. anför för riktigheten
af sin afvikande åsigt, att de väsenden, som omedelbart
innehållas i Gud såsom hans materiala bestämningar, äro
»ändligt förnuftiga väsenden» eller »osjelfständiga modi»,.
»relativa» och »inskränkta»; att ideerna, betraktade såsom
bestämningar hos Gud, likaledes äro osjelfständiga,
relativa, ändliga och inskränkta, samt slutligen att endast
denna prof. Nyblæi uppfattning af Guds innehåll medger
en tillfredsställande förklaring af den sinliga verlden.
Derefter skall jag taga i betraktande den kritik, som prof.
N. anställer af min åsigt, att enligt Boström såväl Guds
bestämningar eller ideer som deras omedelbara innehåll,
väsendena i sin sanning, äro sjelfständiga och fullkomliga
eller absoluta, samt att förklaringen af den sinliga
verlden ytterst grundar sig på denna deras absoluta karaktär.
Riktigheten af det af mig klandrade uttrycket
»absolut oändlig» försvarar prof. N. dermed, att det säges
förekomma i en af honom utgifven afhandling: »om
religionens betydelse och förhållande till filosofien», hvilken
»fullständigt gillades» af Boström, som »genomläste den både
i manuscript och sedermera i tryck».1) Detta är ett
egendomligt sätt att försvara yttranden och åsigter. Ar prof.
N. fullt säker på, att icke Boström har gillat ifrågavarande
afhandling, som i allt det hufvudsakliga söker återge hans
egna åsigter, trots det ifrågavarande uttrycket? Och äfven
om Boströms gillande hade omfattat jemväl det
ifrågavarande uttrycket, känner prof. N. de grunder, på hvilka
gillandet stöder sig, och befinnas dessa vara vetenskapligt
hållbara? Det är ju tydligt, att i en vetenskaplig
diskussion ingenting annat har afgörande än vetenskapliga
grunder och skäl, till hvilka icke hör faktum af någons
gillande eller ogillande. Uttrycket förekommer icke hos
Boström annat än såsom motsats till relativ eller empirisk
oändlighet, såsom jag i min förra skrift har anmärkt. Och
i] Sid. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
