Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1875—1877 - Bibelkvinnohemmet öppnar sina portar - Den första julen och det första nyåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Häromdagen togo flickorna hem en liten flicka med
hufvudet öfverfullt af sår och ohyra och gjorde det rent.
Hon sken af belåtenhet som en liten sol, då hon sedan
gick till sitt hem, och kommer nu flitigt hit vid alla
möjliga tillfällen.
Vi hafva mycket missionsarbete i tankarna men
kunna ej börja för tvärt med allting, helst reparationen
ännu pågår. Flickorna äro ute på hus- och sjukbesök.
Jag och Maria hafva äfven varit ute. Vi blefvo ej
afvisade. Någon gång, men ej ofta, händer sådant
flickorna. Däremot få de ej sällan den frågan, hvarför de
ej kommit förr, och kallelse att besöka sjuka få de
ganska ofta . . .
Småbladen från Gefle äro oss till stor nytta. Jag
vet ej, huru vi skulle hafva redt oss dem förutan. Tack
för hjälpen därmed!
Den första julen och det första nyåret.
Ur ett bref af d. 13 jan. 1877 anföra vi:
»Tjugondag Knut, julen ut», så hette det fordom i
världens förlustelser, men vi få ha jul evinnerligen. Jag
har så mycket längtat att få berätta litet om julen på
Hvita bergen, innan intrycket förbleknar. Vet du, att
en sådan bönevecka, som den vi här haft, har jag aldrig
förr varit med om. Aldrig har jag sett Jesus af
Nasaret draga fram så. Nu blott några skisserande
penndrag, så bleka i sina färger emot den lifliga
verkligheten. O, jag vill ej byta bort dessa Hvita berg med
sin ohyra, sitt elände, sin smuts, sina illaluktande
bebyggare mot något ställe på jorden! Intet palats kan
jämföras med detta halffärdiga hus, där jag ännu ej
fått ett eget rum, utan där golf och luft i min tillfälliga
sofkammare äro nära nog som i en hållstuga. Men o,
här är godt och ljuft att vara, och här bor visserligen
Gud med kraft att föra själar ur mörkret till sitt
underliga ljus! Tro 1111 inte, att vi alltid hafva så smutsigt!
Ah nej, men ser du, under den ännu pågående
böneveckan hafva vi fullt med folk hvarje kväll. Vi ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
