Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1909 - Sista vintern - Ur de sista brefven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
I februarinumret af »Trons Hvila» lät hon införa
denna lilla hälsning:
Nåd och frid!
En ny månad, men samma nåd af samme trofaste
Gud och Fader! Anda hitintills har han hulpit. Det
är ett språk i Es. 41, som varit och är så dyrbart för
mig: »Frukta icke! Jag hjälper dig. Jag stärker dig.
Jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand.»
Huru stark är icke denna hand! Hvem kan öfvervinna
honom? Hafva vi icke skäl att icke frukta, då denna
hand är vårt mäktiga stöd? Herre, föröka oss tron!
O, jag har så mycket att tacka för, särskildt för
den nåden att ännu i ålderdomens sena höst få ha mina
bibelstunder med mina kära systrar i kursen. Det är en
outsäglig nåd. Ps. 103: 1, 2. Nu åter ett farväl.
Her-ren vare lof, att han stärker Louise Ulff att fortsätta
»Trons Hvila»! Allt nåd, idel nåd. Han tage allt i sina
allsmäktiga händer och välsigne efter sitt löfte!
Eder i Herren
E. B.
Ett af biträdena på barnhemmen, som mot slutet
af frk. Borgs lefnad besökte henne, har om detta
sammanträffande berättat följande:
Modersögat upptäckte min tysta fråga: »Hur skall
det bli med oss, då mamma Borg ej längre finns
härnere?» Svaret gafs mig genom henne själf i följande
ord: »Jag har testamenterat er åt Gud, åt Gud. Res
hem och tala om det!»
Ur de sista brefven.
Den ,3/ä 1909.
— Det är ju bara liksom ett lån hvar dag,
jag får stanna härnere och sitta ned kring Guds ord
med mina systrar i kursen. Af Herren är det skedt
och är ett under för våra ögon. »Jag i dem» kan göra
mäktiga ting. Es. 41: 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
