- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
429

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄNSÖKV KliSIKTEK,. VÄST.Vt A NI. A N DS I,ÄN.

429

industriella anläggningarna erbjuda god afsättning för jordbruksprodukterna,
ger deras åkerjord en afkastning, som bör till den högsta inom Västmanlands
län. Till det gynnsamma resultatet af potatisodlingen i dessa trakter
bidraga otvifvelaktigt äfven (leras mera grusiga mark och högre nederbörd, i
hvilka afseenden de bilda en motsats till slättens styfva leror och torrare
sommarväderlek.

Jämfördt med folkmängden lämnar länet betydande kvantiteter af
spann-mal och mjölk; däremot är potatisodlingen föga omfattande, såsom
förhållandet är äfven inom de öfriga Mälarclänen. Kreatursstocken är tämligen
talrik i förhållande till folkmängden, men icke i proportion till äkerviddeu.

Brukningsdelarnas medelstorlek är 20 hektar åkerjord på hvarje, hvilket
sir i det närmaste dubbelt så mycket som för riket i dess helhet. Af bela
antalet jordbrukare äro 22 arrendatorer, mot 15 % i genomsnitt för hela riket.

Skogsmarken inom Västmanlands län utgör 54 af hela arealen. Dess
fördelning är, såsom man skulle kunna vänta, omvändt proportionell mot den
odlade jordens. Skogfattigast är Siende härad pä slättbygden längst ned i
länets sydöstra hörn, med en skogsareal af 35 "... De i nordvästra hörnet
belägna bägge bergslagshäraderna ha hvardera 74 •• af ytvidden skogbevuxna.
Skog till husbehof finnes i alla härader, men i afseende på trävaruindustri
intager länet ingalunda någon framskjuten plats. Att större exportsågverk
måste saknas i detta itilaudslän, är ju naturligt., men äfven trämasse- och
pappersindustrien är ytterst obetydligt representerad. Viktigaste
anläggningen af detta slag torde vara Sörstators vic I Kolbäcksån i Snefringe härad.
Största betydelsen i industriellt afseende ha skogarna uppe i
bergslagsbära-derna, såsom lämnande råvara för kolning till hyttor och bruk.

Industri, och bergsbruk. 1 afseende på järnmalmsbrytningens
storlek intager länet tredje rummet bland de mellansvenska länen. Såsom redan
nämndt, ligga samtliga järnmalmsförekomster i länets nordvästra del, och där
träffas äfven många af de större järnbruken. I Skinnskattebergs bergslag
ligga Riddarhyttan och Färnaverken ni. 11. Viktigare äro dock
anläggningarna i Gamla Norbergs bergslag, särskildt Fagersta, Västanfors, Angclsbcrg
ocb Högfors. Ilruksrörelsen är emellertid ingalunda inskränkt till dessa
trakter. Ilcla länet geuomskäres nämligen af vattendrag, som från de
högländta trakterna i norr, delvis belägna i Dalarna, flyta ned till Mälaren.
Vid deras fall äro åtskilliga viktiga bruk anlagda. Vid Hedströmmen ligger
Ivohlsva stora järnbruk och åtskilliga mindre. Flera anläggningar tillhöra
dock Kolbäcksåns dalgång; bär ligga Scglingsbcrg, Ramnäs, Surahammar och
Hallstahammar m. ti. viktiga anläggningar. Äfven till den relatift obetydliga
Svartån höra ett par bruk, nämligen Svanå samt Skultuna betydliga
koppar-och mässingsverk. Sala gamla grufva har numera förlorat största delen af
sin forna betydelse. Däremot ha under senare åren upptagits flera
kalk-stensbrott, de största i länet, i urkalkstenen nära staden. — Angående den
icke synnerligen omfattande skogsindustrien är taladt här ofvan. Om den
betydande industri, som under de senaste ären uppstått i Västerås och som i
främsta rummet rör sig inom den moderna elektricitetstekniken, behöfver här
endast erinras.

I afseende pä kommunikationer är Västmanlands län mycket väl
utrustadt, både till lands och vatten. Sveriges näst Göta kanal längsta
kanallinje, nämligen Strömsholms kanal, följer Kolbäcksån på bela dess väg genom
länet upp till brukstrakterna på bägge sidor om gränsen mellan Kopparbergs
och Västmanlands län. På grund af dess obetydliga bredd- och
djupdimensioner har kanalens betydelse likväl ingalunda blifvit den afsedda. Sjöfarten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free