Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
KMKillATIONSUTRKDNINCKN*. BETÄNKANDE.
på Mälaren är rütt liflig, fastiln länets egen handelsHotta är ytterst obetydlig.
Med järnvägar är Västmanlands län mycket väl försedt, — såsom annars i
mellersta Sverige bäst i gruf- och brukstrakterna.
Af länets städer bar Västerås på få år blifvit en af vårt. lands främsta
industriplatser, och staden räknar nu, med förstäderna, öfver "20,000 inb.,
mot år 1880 endast något öfver 6,000. Salas öden hafva nära sammanhängt
med den ryktbara silfvergrufvans. Folkökningen var jämförelsevis stark
intill 1840, men under åren 1841 60 rådde stagnation. Sedan dess har
framåtskridandet varit oafbrutet, om än långsamt. Arbogas folktillväxt har under
det sista seklet städse varit mycket svag. Köping utvecklade sig på ett par
årtionden till en industristad af en viss betydenhet, men har numera
fullständigt stagnerat.
I Hmigrationsutredningens Bilaga XVII äro återgifna uttalanden i
ämnet från länets Hushållningssällskap samt från pastorsämbetet i Irsta
församling. 1
Af Hushållningssällskapets meddelanden framgår bland annat följande.
Hemmansägare, som icke äga tillräckligt stora hemman för att enbart af do
egna gårdsbruken kunna hafva sin utkomst, äro i de södra och östra,
företrädesvis jordbrukande delarna af länet relatift fåtaliga, i skogs- och
bruksområdena däremot utgöra de nära nog flertalet. Deras ekonomiska ställning
anges från samtliga distrikt som öfverhufvud taget rätt god, i regel
väsentligt bättre än för några decennier sedan, beroende dels på ett intensivare
jordbruk, dels på en i många fall — ehuru ej alltid — rikligare tillgång
på biförtjänster. I jämförelse med de större hemmansägarne, som för
jordbruksdriften äro beroende af legda arbetskrafter, har en bestämd förskjutning
på senare år inträdt till dc mindre bemmansägarncs fördel.
Om arten af de förr och nu tillgängliga biförtjänsterna meddelas följande.
I Västerås distrikt ha de flesta hemman haft bra skogslotter; alltsedan
järnvägarnas anläggning ha afverkningar bedrifvits i stor skala, och betydlig
inkomst har därigenom beredts ej blott skogsägarna själfva utan äfven andra
genom körning af skogseffekter. Det är emellertid fara värdt, att
skogstillgångarna allt för hårdt anlitats och att den tid cj är aflägsen, du
hemmansägarne åter äro hänvisade till enbart jordbrukets afkastning.
I Strömholms distrikt ha ock skogsförtjänsterna till följd af de
förbättrade kommunikationerna under senare år varit jämförelsevis rikliga. För
öfrigt ha här goda biinkomster vunnits genom tillfälliga byggnadsarbeten,
jordbruksarbeten och körslor. Varuforslingarna till städer och
industrisamhällen, hvilka förr lämnade den hufvudsakliga biförtjänsten, ha däremot,
efter järnvägarnas tillkomst, till största delen bortfallit. Ekonomien kun dock
icke sägas ha lidit däraf, ty någon synnerlig vinst medförde dc knappast.
Efter körslornas minskning nödgades hemmansägarne ägna det egna jordbruket
större uppmärksamhet samt började halla kor i stället för dragare, och t och
med mejcrihandtcringens utveckling och införandet af en förbättrad
ladugårdsskötsel har, med den högre afkastning, jordbruket därigenom lämnat, den
ekonomiska ställningen förbättrats.
I Kungsörs distrikt äro de biförtjänster, som numer stå hemmansägarna
till burls. hufvudsakligen en del körslor af malm och skogsprodukter. Dc,
som icke kunna hålla dragare, äro ofta handtverkare eller fackarbetare. Äfven
här ha emellertid genom järnvägarna än del förr tillgängliga biförtjänster
bortfallit, nämligen dc gamla malmtransporterna eftor bäst.
1 Jfr sid. 224 här ofvan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
