Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T, Ä N 8 ÖFV K R81K TER. NORRBOTTENS LÄN.
523
verksprisen uppe, så att jordbruket icke förmår bära dem, äfven om arbetare
stode att fa. Ronden iir för sådd och bärgning af sin skörd hänvisad nästan
uteslutande till sig själf, hustrun och de minderåriga barnen. De större
barnen, som ej rest till Amerika, söka i allmänhet ofvannämnda
arbetsförtjänster, som de oftast behälla för egen räkning. Möjligheten att under
stora försakelser fortfarande existera pä hemmanen beror därför till stor del
pä den myckenhet sä kallad själfväxande äng, som här tinnes. Dessa ängar
tarfva ingen skötsel, äro tätvuxna och i hög grad gräsgifvaude samt själffallet
lättbärgade.
Kommunikationernas bristfällighet och tunga äro bcaktansvärda.
Landsvägar hafva under de sista ären fullbordats i distriktets hela längdriktning
men till betydliga kostnader för distriktet. Vägskatten uppgår för detta är
(1907) till 1*45, och för nästa är till l-a5 pr vägfyrk. Befolkningen i ett
flertal byar iir dock hänvisad till vintern för att framkomma med häst, och
för sommaren till sina gängstigar. Ku följd häraf är att ortens
hufvudpro-dukt, smöret, måste i skogsbyarna samlas under bela sommaren, för att pä
vinterföret framföras och afyttras. Den dryga transportkostnaden för de till
jordbrukets uppdrifvande erforderliga förnödenheter och redskaper verkar ock
hämmande pä utvecklingen.»
Provinsialläkaren i Piteå distrikt, dlr Sigfrid (Jol]in. »Immigranterna
härifrån utgöras till allra största delen af ungt ogift folk ur den tjänande
klassen, och dä det. ju ingår i deras medvetande, att ett sträfsamt lif väntar
dem i det. främmande landet, iir tyvärr följden häraf den, att det till pä
köpet endast är friskt och kraftigt folk, som vågar ge sig i väg. Då
spar-samhet just ej ligger för norrlänningen och ban ofta nog ej heller arbetar
mer än hvad ban är nödd och tvungen till, blir naturligtvis här hemma
of-tast ingenting till öfvers. De allra fattigaste äro också de som pä grund af
lättja ellor af fysisk eller psykisk svaghet, ej vilja eller kunna uträtta
något ordentligt arbete, mon sådana ser man aldrig emigrera. Någon
allmänt utbredd svårare fattigdom kan man just ej påstå förefinnas, åtminstone
ej i kustlandet, mon någon förmögenhet finnes ej heller, utan har befolkningen
det så, att den kan skäligen draga sig fram. Da arbetet i skogarna och vid
sågverken under de senare ären minskats, bar detta haft till följd en allmän
ekonomisk försämring samt cn påtaglig ökning af emigrationen, och fastän ju
visserligen på senare åren alltmera arbete nedlagts pä jordbrukets
upphjälpande, så kan naturligtvis detta på grund af klimatiska förhållanden aldrig
härstädes uppnå samma betydelse som söderut, utan är det ej besynnerligt,
om hos mången vid jämförelse häraf misströstan tager öfverhand samt lusten
uppstår att pä andra, af naturen mera gynnade platser försöka samma
arbete.»
Provinsialläkaren i Vittangi distrikt, d:r Allr. Söderlind. »Distriktet
omfattar Juckasjärvi socken med undantag af Kiruna gruf- och stationssamhälle,
sont bildar eget extra provinsialläkaredistrikt, samt Karesuando socken.
Folkmängden utgjorde vid senaste årsskiftet 4,290 personer (är 1900). Af dessa
uppgår antalet lappar till cirka 1,500 personer. Den öfriga befolkningen
är sa godt som uteslutande af finsk härkomst och talar finska språket. Från
denna glest befolkade bygd har emigrationen aldrig varit stor. De fä
utvandrarne hafva tillhört allmogeklassen, och några hafva utgjorts af
hemmansägare. De som haft familj hafva lämnat denna hemma och under bortovaron
sa godt sig göra låtit försett, den med penningar. Hufvudorsaken til!
emigrationen har varit den klena ekonomiska ställningen. Och denna åter kan
anses hafva sin grund i åkerbrukets låga ståndpunkt och sättet för ladugårds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
