Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
EMIÖRATrONSUTREDN IXflEX. BETÄXK ANDB.
skötselns bedrifvande. Mot en hög nppdrifning af jordbruket ställer klimatet
svårigheter; men det kunde dock vara bättre, ocli blir ock sa i en framtid.
Först nu pågå, eller äro nyligen afslutade, skiften af byajordarna. Innan
dessa kommit, till stånd, kan intet nämnvärdt jordbruk bedrifvas. Tyvärr äro
dessa skiften förenade med sa stora kostnader, att mangen hemmansägare ser
sig ur stånd att gälda dem och måste gå ifrån sitt hemman. Till all lycka
hafva dock trävarubolagen ej lyckats förvärfva något större antal hemman
inom detta distrikt.
Som åkerbruket stär lågt, måste befolkningen lägga an på
ladugårds-skötseln. I)en köttföda, som förekommer, är dock ej så mycket
nötkreaturs-kött utan renkött. Fodret till kreatursbesättningarna måste för det mesta
tagas från myrarna, som en del ligaa pa mycket stora afstånd från byarna
och hvilkas bärgande är förenadt med stor möda och risk för hälsan samt
kräfver mycket arbete i förhållande till den afkastning de lämna. Som höet
måste lämnas kvar pä stället tills vinterföre blir, händer det ofta, att renar
och älgar anställa stor skada på detsamma. Kommer våren sent, sa. att
kreaturen måste länge utfodras inne, uppstår i regel foderbrist.
För att skaffa penningar till skatter och inköp af lifsförnödenheter dels
afverkas skog och dels sökes arbete i Kiruna och Malmberget; det senare
äfven af bönderna själfva under do tider de kunna vistas borta från hemmen.
Därjämte kan under en del ar befolkningen pa vissa trakter skaffa sig
betydliga inkomster pa ripjakt. Tack vare det goda skatteobjekt socknen äger
i Kiruna grufvor äro kommunalskatterna i Juckasjärvi nu ej vidare
betungande. Inom Karesuando socken äro de mycket dryga, livad som drager
de största skatterna inom de nordliga, glest befolkade socknarna, med deras i
genomsnitt svagt ekonomiskt situerade befolkning, äro fatfigvardstungau och
vägunderhållet.
De hygieniska förhållandena äro ej de bästa. Bostäderna äro dåligt
byggda ocb kalla, sä att vintertiden husets bela personal brukar bo i pörtet,
det största ocb trefligaste rummet i en bondgård. Härigenom uppstår lätt
öfverbefolkning ocb osundhet samt befordras spridningen af smittosamma
sjukdomar. Sålunda har tuberkulosen en ganska stor utbredning.
Bland missbruken intaga den omåttliga tobaksrökningen och
kaffedrick-ningen främsta rummet. Bruket af kaffe kan dock enligt min egen erfarenhet
ej undvaras, åtminstone ännu så länge, tills något bättre satts i dess ställe.
Under de långa färderna i skogarna och pä vattendragen är det alldeles
nödvändigt att förtära något, som verkar stimulerande pä organismen. Hvad
som måsti väcka förvåning är, att det kopiösa förtärandet af kaffe ej verkar
mera skadligt än hvad det verkligen gör pä befolkningen bär.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
