Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan vi uppammat industrier, som icke kunna stå på egna fötter, och
slagit ned dein, som kunna det, återstår att ytterligare premiera de
förstnämnda, så att de kunna konkurrera på utlandet. Mycket kommer detta att
kosta, men vi få dock iiran af en konkurrens med utläudingen. Något i den
vägen har sett dagen: staten har lämnat stora subsidier för fraktfart på
transmarina länder.1
Minskas exporten af sådana landets alster, med hvilka vi utan konstlade
medel kunna upptaga konkurrensen med utlandet, och ökas premieringen af
de konstgjorda industrierna, så kommer säkerligen det ögonblick, då
understödet måste tryta. När så inträffar, tages livarje industris egen inneboende
lifskraft i anspråk, och då kommer nationalförmögenheten att visa sig sådan
den verkligen är.
Under de 16 å 20 sista åren har man emellertid försökt att arbeta på
industriens utveckling, och något godt har ju åstadkommits. Vi ha skapat en
stor cellulosaindustri och vi ha förskaffat oss en god marknad för vissa
specialiteter, såsom separatorer, telefoner m. m. Att vår utveckling dock gått
mycket långsamt i jämförelse med andra kulturländers, vill vill ingen
bestrida, liksom ej heller att mycket af livad vi gjort varit utan värde samt att
alltså en hel del kapital blifvit bortkastadt. Vi ha i livarje fall under den
goda tiden icke skapat det kapital, vi bort skapa. Detta är ledsamt nog,
men värre är att vi ökat våra skulder på ett högst oroande vis; vi ha, så
vidt jag kan finna, mer än fördubblat dem under de sista åren. Om den
goda tiden liar fördubblad skuldsättning till följd, hvad skall då ske under
den dåliga? Skull svenska folkets slutliga uppgift blifva att skaffa ränta på
i utlandet upplånade medel? Vi ha dock intet annat val än att betala våra
sknlder eller erlägga våra annuiteter. Mig synes de senaste årens
skuldsättning vara ett likaså sorgligt som eklatant bevis på vår oförmåga att sköta
vår ekonomi. Denna skuldsättning sammanhänger utan tvifvel med vårt
lättsinniga lynne, men är i lika hög grad en frukt af de teorier, som dagligen
och stundligen ingifvas oss. I Amerika stiger den inans anseende, som lyckats
skapa sig en förmögenhet, och där går man kanske i det afseeudet för långt.
Ilos oss väcker framgången afund och här är industrimännen i första rummet
till för att låna af bankerna och göra i dem insatta medel räntebärande.
Förtjänar han därjämte så mycket, att han med egna medel kan utveckla sin
lofligt ytliga. Den lät icke sakkunnige pröfva förhållandena utan hörde »folkets röst»
och si ensidigt, att blott den ena parten hördes. Ej heller tog kommittén nilgon hänsyn
till att bolagen köpt de i jordbrnkshäuseendc sämsta hemmanen, d. v s. sådana, som
ligga i skogsbygden, och af dessa mestadels sådana, som ägdes af bönder, hvilka misskött
sin ekonomi och sin jord. Lösningen af den norrländska, jordfrågan hade varit fri
jorddelning, så att den odlade och odlingsbara jorden utan hinder kunnat återgå i
bondchand.
1 Ilen danska transoccaniska sjöfarten är icke understödd af staten. Den har
vetat att reda sig själf, och det sätt, på hvilket den arbetat, är i sanning lärorikt.
Danskarnes merkantila eröfring af Siarn, hvarpå de grundat den östasiatiska
ångbåts-linjen. iir i all synnerhet ett mycket intressant kapitel.
Vi ha hittills blott studerat danskarnes jordbruk, men minst lika viktigt vore
att vi i grund lärde känna deras öfriga näringar. Vi skulle då finna, huru öfverlägsna
oss de äro i arbetsmetoder, förvaltningssätt och i användningen af sina intellektuella
krafter.
Af synnerligt intresse vore alt utreda, huru det lilla Danmaik. omgifvet af
tull-skyddade nationer, kunnat i det närmaste bevara sin fribaudelsslåndpunkt. Vi skulle
då kansko finna att just dennas herarandc är ett af skälen till Danmarks
framgångar.
Kommunalförvaltning och kommunalskatter i Köpenhamn borde ock jämföras med
dem i Stockholm. Jag tror, att, dessa studier skulle ådagalägga att danskarne äga det
praktiska sinne, som vi sakna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
