Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förutsättningarna för vår industris framtid ligger i en arbetsreglering, som
tillfredställer både arbetaren och arbetsgifvaren.
Det kan svårligen påstås, att vårt folk är lämpligen fostradt för
näringsarbete. Att vi icke hafva anlag för handel är ett uttryck, som man aldrig
tyckes tröttna på att upprepa. Om det också i viss mån är sant, är väl
hemligheten den, att vi genom värt afskilda läge hafva sä små möjligheter
att blifva praktiskt utbildade för yrket. Det har också framhållits, att da
svenskar i utlandet studera industrien, lägga de mest an på att tillgodogöra
sig den tekniska lärdomen, men tänka endast i mindre grad pä
afsättnings-möjligheterna och afnämarens önskemål med afseende på varan. Det kan ej
heller sägas, att vi genom anordningar här hemma sökt att fä tillräcklig
ersättning för den praktiska utbildningen. Vår handelsundervisning har
hitintills icke hållit jämna steg med utlandets. Ej heller hafva vi reglerat den
industriella yrkesutbildningen, som dock har en mångsidig betydelse, i det
den bl. a. motverkar dagdrifveriet under uppväxtåren, innan arbetet pä grund
af vår lagstiftning får begynna. Och först och sist är vårt allmänna
undervisningsverk, vårt folkskoleväsen, hvad godt. man än kan säga 0111 detsamma,
knappast lämpadt att dana sonda, vakna ocb praktiskt kunniga arbetare.
Man bar ej haft som hufvudnul att fostra ungdomen till fosterlandsälskande
medborgare, som främst inrikta sitt intresse på det egna landets utveckling.
Kran ofvan ocb alltigenom är det nog mycket som brister i utbildning, och
som bidrar att förklara det som synes vara ett faktum, att arbetsintensiteten
hos oss är mindre än i de stora kulturländerna, och att vi äro mindre skickade
att utbjuda och inarbeta våra varor.
Bristande ekonomisk träning och kunskap hafva nog medverkat till att
en stor del af vår industri skapats utan naturliga förutsättningar och med
kapital, som äro alldeles för små att gifva möjligheter för en rationell drift
och ett förbättrande af kvaliteten. Många industriföretag, särskildt. inom
textilområdet, uppehållas med konstlade medel och lefva hufvudsakligen pä
tullskyddet, som på detta sätt snarare befordrar en osund sträfvan än ett
starkt industriellt lif. Kammaren syftar därvid icke på det egentliga
haudt-verket, hvars betydelse för vart ekonomiska lif ej får underskattas, ntan på
smådriften inom de fabriksmässigt organiserade branscherna.
IJtan att vilja närmare ingå på den alltför invecklade frågan 0111
tullskyddets inflytande på vårt industriella lif, vill Kammaren dock betona, att
man vid frågans bedömande bör taga hänsyn ej ondast till den nytta
tullskyddet medför såsom uppmuntrande för industrien — det är ju
ovedersägligt, att tnllskyddet utvecklat den inhemska industrien och gifvit arbete åt
mänga, som mihänia eljes skulle utvandrat — utau ocksa till dess verkan
såsom tillbakahållande faktor. Oafsedt den stegring i prisnivån, till hvilken
tullsystemot otvifvelnktigt medverkat, måste det. hafva direkt fördyrat arbetet
för de industrier, som från utlandet nödgas hämta en stor del af sina maskiner
och andra tallpliktiga förnödenheter. Att tullsystemet bidragit att hålla nere
exempelvis en sådan för vårt land naturlig industri som skeppsbvggeriet synes
icke vara nagot. tvifvel underkastadt. Och hvad beträffar de industrier, som
äro inriktade på export, hafva de för afsättniug af sina alster ingen nytta af
skyddet, medan däremot genom arbetets fördyrande varornas
konkurrensförmåga i utlandet förminskas. Denna fara är större för ett litet land,
medan sådana länder som Tyskland och Amerika genom en mångsidigare
produktion ha tillfälle att inom det e.rna landet anskaffa både
lifsförnöden-heter och utensilier af hvarjehanda slag. Det är här som inom alla
hithörande omräden: de små förhållandena äro orsak, men samtidigt följd, då
de bidraga att hämma expansionskraften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
