Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Människokroppens byggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
i det skick, att dess närande
beståndsdelar kunna tillgodogöras af kroppen.
På tarmarnas insida finnas en mängd fina utväxter,
det s. k. tarmluddet. I detta stannar den förtunnade
födan och uppsuges därifrån dels af blodkärl, dels
af särskilda mjölksaftkärl; dessa förena sig till
ett större rör, som utmynnar i en blodåder nära
vänstra nyckelbenet. På detta sätt kommer födan in
i blodet. Obrukbara ämnen föras in i tjocktarmen och
aflägsnas ur kroppen.
Andningsorganen och andningen (respirationen). Alla
lefvande varelser, så väl djur som växter, upptaga
i sitt inre syre och utandas en motsvarande mängd
andra gaser, förnämligast vattengas och den
giftiga kolsyran. De organ, i hvilka syret intränger,
äro hos landdjuren lungor eller luftrör, hos i vatten
lefvande djur gälar.
Då blodet kommer ifrån kroppen till andningsorganen,
är det niörkrödt, beroende på närvaron af kolsyra,
venöst blod. Kolsyran bortgår, och i stället upptages
syre; blodet blir då ljusrödt, arteriellt blod. Luften
inkommer hos människan genom näsan eller munnen till
svalget. Grenom ljudspringan, som alltid står öppen
(utom då den vid sväljandet täckes af struplocket),
går luften in i luftstrupen och därefter genom dennas
båda grenar, bronkerna, till lungorna. Bronkerna
upplösas i allt finare grenar, tills deras yttersta
spetsar blifva mikroskopiska. Lungorna bestå af
otaliga, likaledes för blotta ögat osynliga celler,
till hvilka luften intränger genom de ofvannämnda fina
rören. Bland dessa celler utbreder sig ett tätt nät
af ådror, hårkärl, med så tunna väggar, att blodet
väter igenom. Därvid afgår kolsyra, och det mörkröda
blodet blir ljusrödt.
Men kolsyran och den åtföljande (vid kall
väderlek synliga) vattengasen få icke kvarstanna
i lungorna. Mellangärdet höjer sig, bröstkorgen
sammandrages, och lungorna hoptryckas, hvarvid de
nyss nämnda gaserna utstötas. Men nästa ögonblick ske
motsatta rörelser, lungorna vidgas och fyllas med ny
luft. *)
Luften består af 2 gaser: syre och kväfve (21 delar
syre, 79 delar kväfve). Af dessa har syret stor
benägenhet att förena sig med
Matsmältningsorgan.
*) Man bör aldrig andas genom munnen, emedan på
denna väg skadliga ämnen lättare inkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
