Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Människokroppens byggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
kol. Såsom vid hvarje kemisk förening utvecklas
därvid värme, hvarjämte ett nytt ämne, kolsyra,
uppstår. Detta sker dagligen i våra eldstäder och
kallas förbränning. En sådan sker nu också i blodet,
och en följd däraf är kroppsvärmen. Men hvarifrån får
blodet nytt kol till den ständiga förbränningen? -
Då vi äta, lägga vi in nytt bränsle, ty nästan allt,
hvad vi förtära, innehåller kol, och af det föregående
veta vi, att födan slutligen kommer in i blodet. -
Andningens ändamål är således att genom införande af
syre i blodet åvägabringa förbränning.
Rosten. I det af broskringar bestående struphufvudet
sitta 2 muskelband, ljud- eller röstbanden. Då luften
från lungorna pressas fram mellan dem, sättas de i en
dallrande rörelse . liksom strängarna på en fiol. Med
tillhjälp af tungan och läpparna formas det därvid
uppkomna ljudet till vissa bestämda, artikulerade
ljud, tal eller sång.
Blodet och blodomloppet. Blodet består af en
klar vätska, blodvattnet (80 %\ och ett stort
antal mikroskopiska kroppar, blodkulorna eller
blodkropparna. Dessa äro af 2 slag: röda och
hvita. De röda blodkulorna hafva formen af runda,
på midten något intryckta skifvor. De hvita äro
något större och synas kunna ändra form. De röda äro
utomordentligt talrika; de uppgå hos människan till
25 billioner (- 25,000,000,000,000). Under vissa
sjukdomar, t. ex. bleksot, kunna de minskas till
hälften. Mannen har större antal än kvinnan, 140 gram
kulor på 1000 gram blod, under det att kvinnan blott
har 120 gram. Om 140 af människans blodkulor läggas
i en rad, utgör denna en millimeter. Jämförelsevis
må nämnas, att af elefantens blodkulor behöfvas 112,
af dvärghjortens 700, af olmens (ett groddjur) 16
till samma längd. De hvita äro jämförelsevis få:
l hvit svarar mot 500 röda, således en bagatell på
200,000 millioner*). De hvita äga en själfständig,
krypande rörelse. Man har sagt, att de äro soldaterna
i den stat, som kroppen bildar. Uppstår en yttre
skada, infinna de sig i mängd för att försvara den
angripna punkten mot invandrande bakterier**), som
de lära uppsluka. Detta kalla vi varbildning. Hos
ryggradslösa djur äro blodkulorna färglösa och af
mycket olika form.
Blodet inneslutes hos ryggradsdjuren i särskilda,
mycket förgrenade rör, kallade ådror. Dessa äro af 3
slag: arterer eller pulsådror, som föra blodet från
hjärtat, vener eller blodådror, som föra blodet till
hjärtat, och hårkärl, som sammanbinda arterernas och
venernas finaste spetsar, l förbindelse med detta
ådersystem står en ihålig muskel, hjärtat, genom
hvars omväxlande utvidgning och sammandragning blodet
*) Om alla blodkulorna i en människas kropp lades i en
rad, skulle de trots sin litenhet utgöra en längd af
180,000 kilom., d. v. s. 4-5 gånger jordens omkrets.
**) Mikroskopiska växter, som orsaka smittosamma
sjukdomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
