Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - garotte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garottè
r Talspråk. m p Lågt språk.
gasoüné
garOttß, etc., se garrote etc.
garpike, se uuder gar, l.
garran, se yarron.
garret, garët, s. vindsvåning (: —-Story);
vindsrum, -kupa (afv. —-Chamber). —
-master, s. »själfförsörjare»,
handtverkare (is. möbelsnickare) som arbetar på
styck för de större magasinerna. —ed,
-èd, a. tinnkrönt; försedd med
vindsrum. — eer, -è’r, s. vindskupeinvånare,
is. fattig författare. —ing, -ing, s. mur.
»skärf» (stenflisor till ifyllning).
garrison, gar’isn, s. mil. garnison,
besättning; garnisonstjänst; garnisonsort; va.
förse med garnison; skydda med (fästen
med) garnisoner; förlägga i garnison,
garnisonera; to be in —, ligga i garnison,
göra garnisonstjänst. —-Carriage, s. art.
fästningslavett, vallavett. —-tOWn, s.
garnisonsstad.
garron, gar’un, s. höglandshäst, klippare,
jfr galloway.
g ar rot, gar’ot, l. s. zool. knipa, knipand
(Clangula).
garrot, gar’ot, 2. s. kir. tourniquet (kärfve],
kort käpp hvarmed förband sammanpressas). — e.
–’, s. strypande halsjärn, stiypmaskin
(spanskt afrättningsredskap); gaiTOtering (äfv. ss.
använd af rånare för att göra offret sanslöst) ; va.
garrotera. —er, -’ur, s. garroterare,
rånare som gör offret sanslöst genom
strypning,
garrulity, garo’liti, s. pratsjuka,
garrulous, gar’ulus, a. pratsam, talträngd.
—neSS, -nès, s. pratsamhet,
garter, ga’rtur, s. strumpeband; (G)
strumpebandsorden (Order of the —); her. smal
balk, sned kafvel från höger till venster; förk. f.
»»-king-at-arms; pl. hoppband i en
cirkus; va. binda med strumpeband; gifva
strumpebandsorden. —-king-at- (ei. Of-)
arms, s. strumpebandsordens härold,
tillika rikshärold, —-fish, s. zool.
Lepido-pus. —-snake, 5. en nordamerikansk
ofarlig orm (Eutania). —ed, -d, pp.
försedd med strumpeband; iklädd
strumpebandsordens insignier,
garth, gårth, 5. † el. poet. täppa; prov. ring,
band; katsegård.
gas, gås, s. (pl. —es, -ëz) fys. gas,
luftfor-mig kropp; lysgas; si. tomt prat,
skro-derande; va. tekn. sveda kläde med gas;
bleka med klorgas, —-apparatus, s.
gasapparat. —-bracket, s. gasarm,
—-burner, s. gasbrännare. —(-)check, s. art.
tätring i slutningsinrättningen på en bakladdnings-
kanon. —-company, s. gasbolag,
—-conduit, s. gasledning. —-Consumer, s.
gasförbrukare. —-engine, s. gasmaskin, gas-
motor. —-engineer, 5. gas(verks)ingeniör.
—-examiner, s. (lys)gasprofvare.
—-exhauster, s. exhaustor (pumpverk som suger
gasen ur retorten och pressar in den i
reningsapparaten). —-fitter, s. »gasmästare», en som
förfärdigar gaslysningsapparater och
verkställer inledning af gas i husen,
—-fixture, s. gasarm med brännare etc.
—-furnace, s. bärg. smältugn med gas till
bränsle, gasugn med generatorer, jfr följ. —
-generator(-furnace), 5. bärg.
gasgenerator. —-governor, se »»-regulator. — holder,
s. gasbehållare, »gasklocka». —- house, s.
mindre gasverk, —-indicator, s.
gasmanometer. —-jet, s. gaslåga; gasbloss (större,
fri låga), —-lamp, s. gaslampa; gaslykta,
—light, s. gaslåga; gassken; gaslysning.
( —lighter, 5. gaständare, —lighting, s.
gasbelysning. —-lime, s. gaskalk (kalk som lysgas
genomgått för att renas). —-liquor, se —-water.
—-main, s. gasledningshufvudrör.
—meter, s. gasmätare, gasur. —-motor, se —
-engine, —-pipe, s. gasrör. —-producer,
s. se —-generator. —-puddling, s. bärg.
gas-puddling. —-regulator, s. gasregulator,
—-retort, s. retort i gasverk, —-ring, s. se
»»-check, —-singeing, se gassing. —-stove,
,<?. ugn (spis etc.) uppvärmd med gas. —
-tank, se —holder. —-tar, s. se coal-tar.
—-water, S. gas vatten (ammoniakvatten ss.
affallsprodukt vid lysgasberedning). —-works, 5.
pl. större gasverk. —alier, -ålè’r, S. prydlig
gasbrännare i rum, gasarm, gaskrona,
gascoines, gas’kojnz, s. pl. se gaskins, (1).
Gascon, fr., gas’kon, s. gascognare, (g)—ade,
fr., -å’d, s. gaskonad, skräfvel; vn. skräfla,
prata stort, skrodera. —ader, -a’dur, s.
skrodör, skräflare. —ading, -ä’ding,prtf. ;
a. stortalig, skräflande; s. skroderande.
gaseity, gase’iti, s. gasformighet, gasartad
beskaffenhet,
gaselier, gasëlè’r, se gasalier.
gaseous, gà’zëus, a. gasformig, gasartad.
—neSS, -nës, se gaseity.
gash, gåsj, s. skåra, gapande sår; va. göra
skåror i; hugga, skära (djupt) i; tillfoga
gapande sår. —ful,-ful, a. full af
gapande sår; hisklig. —HneSS, -linès, s.
hisklighet. —|y, -li, a. hisklig,
gasification, gasifika’sjun, s. förvandling
till gasform; gasutveckling, gasiform,
-’-form, a. gasformig, gasify, -’ -fi, va.
(imp. o. pp. -fied, -d) förvandla till gas.
gasket, gås’kèt, s. sjö. beslagssejsing; ångm.
(hamp)packning kring pistonen,
gaskins, gas’kinz, s.pl. (1.) se galligaskins;
(2.) innanlår på en häst.
gasolene, gaz’oien, s. kem. gasolin. gasolier,
-lè’r, se gasalier. gasoline,-lin, se gcfisolenè.
å: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, 4: jnete, è; met, è: her, i: fine, i; fin, y. fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
