Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - harness-maker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harnéss-mäker
F Talspråk. 6f 4 P Lågt språk.
hashish
köttina. ~-maker, s. sadelmakare. ~
-paste, s. lädersmörja, —-pin, s. selsticka.
’v-rOOm, 5. selkammare, sadelkammare.
~-ropes, s. pl. draglinor (på seldon). —
-tllb, se -ens)’c. —er, -ur, s. påselare.
harns, hårnz, s. pl. Skoti. hjärna,
harp, hårp, s. mus. harpa; Skoti. sädesharpa;
sandrissel; astron. Lyran (en stjärnbild); vn.
spela på harpa; Jew’s —, mungiga; ~ at,
anspela på; ~ on, »idisla», ständigt »gno
med», gå på med; to ~ on one (ei. the
same) string, ständigt gå på med samma
trall. ~-Seal, ha’rpsel, s. zool.
Grönlands-säl (Phoca Groenlandica). —er, -ur, s.
harpspelare; förr ett irländskt mynt med
bilden af en harpa, —ing, -ing, (1.) prt.;
a. poet. harpo-; s. harpspel; F idislande
af ett och detsamma,
harping, ha’rping. (2.) s. sjö. krumsent. ~
-iron, s. se harpoon.
harpist, hä’rpist, s. harpspelare (-spelerska);
lärare i harpspel.
harpOOn, hårpo’n, s. harpnn; va.
harpu-nera. — eer )j(, -è’r, ~er, -ur, s.
harpu-nerare.
harpsichord, ha’rpsikord, s. klavecin, ett
slags klaver. harpsiC(h)On f, -kon, 5.
gammalt namn på Spinett; se äfv. föreg.
harpy, ha’rpi, s. (pl. -pies, -z) mytol, harpya;
rofgirig människa ei. djur; blodsugare;
elak kvinna; zool. en mexikansk o.
sydamerikansk örn (Harpyia destructor, äfv.
~-eagle); se vid. moor-buzzard.
harquebus(e), -buss, hå’rkwëbus, se
arque-buse.
harr, hår, s. storm på hafvet; stormflod,
harrateen, håråtè’n, s. ett slags ylletyg,
harrico, se haricot.
harridan, hår’idån, s. afdankad sköka,
gammal »häxa»,
harried, hår’id, imp. O. pp. af harry.
harrier, hår’iur, 1. s. stöfvare,
harrier, hår’iur, 2. s. zool. kärrhök (slägtet
Circus).
harri-karri, kines., ha’rikari, -kiri, -kiri, se
happy despatch under happy.
harrow, hår’o, s. harf; va. harf va;
sönderslita, plåga, pina. —er, -ur, s. (1.) en
som harfvar etc.; (2.) zool. se harrier, 2.
Harry, hår’!, s. pr. F f. Henry; Lord —,
Old ~ F, djäfvulen; to play Old ~ with,
se motsv. under devil.
harry , har’i, va. härja, plundra; plåga,
oroa, pina, förarga; vn. † härja,
harry soph, hånséf, -’–, Cambr. univ. si.
student som, färdig för en filosofisk
grad, tager en juridisk ei. medicinsk,
harsh, hårsj, a. sträf (i aiim.: obehaglig för
sinnena:) kärf, amper; skarp, skroflig;
skärande om ljud; hård, sträng, ovänlig,
barsk; led, knarrig. ~en, -n, va. göra
hård, skarp, sträf; förbittra. —neSS,
-nës, S. Sträfhet etc., jfr föreg.
harslet, hå’rslët, se haslet.
hart, hårt, s. hjort. ~beest, -best, s. zool.
en sydafrikansk antilopart (Alcephalus
Caama). —-berry, —-Crop, s. blåbär.
royal, s. bot. vägtorn (Bhamnus
cathar-tica). ~’s-Cl0Ver, s. bot. honingsklöfver
(Melilotus officinalis). —Shorn,
hjorthorn; äfv.: farm. F hjorthornssalt (äfv. salt
of —, ei. —Shorn-Salt); ~ shavings (ei.
rasped raspadt hjorthorn; spirit of
salmiakspiritus. ~?S-tOngue, s. bot.
mjältbräken (Scolopendrium vulgäre);
äfv. en vestindisk ormbunke
(Polypodi-um Phyllitides). —’s-trefoil, se^s’-clover.
—WOrt, s. bot. umbeiiatslägtet Tordylium.
harum-scarum, hå’rum-skårum, a. F yr »i
mössan», vild, tanklös, som »rusar åstad»,
som »flyger och far»; s. tanklös person,
yrhätta; spann af fyra hästar i rad efter
hvarann,
haruspice, etc., se aruspice, etc.
harvest, hä’rvëst, s. skördetid, höst; gröda,
skörd; inhöstning; bild. vinst,
behållning; va. inhösta, skörda äfv. biid.; to get
(ei. gather) in the —, få skörden inkörd,
få in grödan. —-bug, s. zool. ett slags
fästing (Leptus autumnalis). ~-feaSt, s.
skördefest, slåtteröl. —-field, 5.
skördefält. ~-fly, s. zool. Am. strit (Cicada). ~
-home, s. skördefest, slåtteröl; sång, som
sjunges vid skördefesten. ~-lady, s.
andre mannen bland skördemännen. ~
-lord, s. förman för skördemännen,
förgångsman. —-louse, se "v-bug. —man, s.
skördeman; zool. locke (en långbent spindel,
Phalangium). —-month, s. september.
~-m00n, s. månen nära sitt fylle vid
skördetiden, »busktunglet». —-mOUSe,
s. zool. en art mus (Mus messorius). —
-queen, s. förr en bild (af Ceres)
kring-buren vid skördefesten. ~-Spider, se
man, zool. ~-tick, se r^-bug. ~er, -ur, s.
skördare, skördeman; skördemaskin;
slåttermaskin; pl. skördefolk,
slåtterfolk. —ing, -ing, prt.; s. inbärgning.
less -lës, a. utan skörd, is. poet.
skördlös. ~ry, -ri, 5. skörd(ande).
has, haz, 3 pers. sing. pres. ind. af have.
hash, håsj, va. (fint) sönderhacka kött o. d.;
s. frikassé; hackmat, äfv. bild.
sammelsurium ; bild. nytt Uppkok på ngt gammalt, »ny
upplaga»; Skoti. slusk, lurk; to settle one’s
se cook one’s goose.
hasheesh, hashish , håsj’èsj, s. haschisch
(narkotiskt harts af hampsaft), jfr bhang.
à: fate, å: far, 1: fall, i: fat, 4: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine I: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
