Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - leaping ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leaping
r Talspråk. 734 r Lågt språk.
leave
pvt.; s. hoppande, hopp, språng, —ing
-ague, s. med. ett siags danssjuka. ~ing
-beetle. 5. zool. knäppare (Elater). —ing
-crutch, s. horn på fruntimmerssadel,
-ing-fish, .<?. zool. en liten fisk (Salarias
tridactylus) som kan lefva ngn tid ofvan vattnet.
—ingly, -ingli, ad. hoppande; i ei. med
språng (hopp),
lear, lèr, 1. s. Skoti. se learning, lore; va. †
se learn.
lear, lèr, 2. s. se layer.
lear, lèr, 3. a. prov. tom.
learn, lërn, va. (imp. o. pp. —ed o. —t, -t)
lära sig (from, of, af; to, att), få veta,
få »höra» (from, af ngn), inhemta,
erfara; † o. P lära : teach; vn. lära (of, af :
taga lärdom af, taga exempel af ngn); —
how to, lära sig att göra, verkställa ngt; I am
still to —, det är mig ännu obekant, »det
har jag inte hört»; can you — for me
where ...? kan du taga reda på och låta
mig få veta hvarest...? —ed, (-t, pp. se
ofvan), -èd, a. inlärd äfv. om djur : dresserad
(a — pig); lärd (in, i; äfv. om en bok,
afhandling o. d.); bevandrad, hemmastadd (in, i);
the — (ones), de lärde, —ed|y, -ëdli, ad.
lärdt, på ett lärdt sätt; med
sakkännedom, »utlärdt». —edneSS, -ëdnës, s.
lärdom ; insigt, erfarenhet, —er, -ur, s. en
som lär sig ngt, lärjunge, lärling,
nybörjare; a bad (poor) —, en som har trög
fattningsgåfva. ~ing, -ing, prt.; s.
inlärande, studium; lärdom, lärd,
vetenskaplig bildning; vetenskaplighet;
vetande, insigt(er); erfarenhet,
skicklighet; a man of (great) en (hög)lärd
man. <x/t, -t, imp. o. pp. af learn.
leary, lèVi, s. prov. grur. öfvergifven
(utbruten) grufva, gammalt grufhål,
leasable, lè’såbl, a. som kan utarrenderas,
lease †, lèz, l. va. plocka ax på åkern,
lease, lès, 2. s. väfn. (jfr >läss») skel, kryss;
språng å väfstol. ~-pin, s. skelpinne. —
-rod, s. skel spröt,
lease, lès, 3. s. uthyrande, utarrenderande,
arrende (for ... years, på ... år);
ar-rende-(hyres-)kontrakt; arrende-(hyres-)
tid; va. utarrendera, uthyra (ofta med OU t ;
to, till); innehafva på arrende,
arrendera (from, af); — at will, arrende
(hyrande) på uppsägning; to let by — (on a
—, to —), utarrendera, uthyra; to have
the ~ of, to hold by —, hyra, innehafva
på arrende; to take the — of, hyra,
öfvertaga på arrende; to give (take) a new
(ei. fresh) — of life, biid. gifva (få) nytt
lif, gifva (få) nya krafter (»lefva upp
igen»); out on —, utarrenderad. — hold,
a. innehafd på arrende, arrenderad; s.
arrende; arrendehemman, "t/holder, s.
förpaktare, arrendator. -t, pp. ut-
arrenderad,
leaser †, lè’zur, 1. s. lögnare,
leaser †, lè’zur, 2. s. axplockare,
axploc-kerska.
leash, lèsj, s. koppel, band, rem; koppel
hundar, (jagt.) antal af 3 (af vissa djur); väf.
solf; va. föra i koppel, i band; koppla,
binda.
leasing, lè’sing, 1. prt. af lease, 3.
leasing, le’zing, 2. s. † lögn. —-making, 5.
Skoti. jur. lasteligt tal mot öfverheten,
least, lèst, a. (sup. af little) minst, ringast;
ad. minst; — said, safest (el. soonest
mended), ju mindre man spiller ord därpå,
dess bättre, »säkrast att tiga»; to say
the — (of it), åtminstone, minst sagdt;
at (the) —, åtminstone, allra minst, till
det minsta; not in the —, icke i minsta
mån, icke det ringaste, på intet vis,
ingalunda. —ways, —wise, ad.
åtminstone.
leat, lèt, s. vatten(kvarn- etc.)ränna.
leather, ledh’ur, s. läder, (beredt) skinn,
hud; pl. F skodon, stöflar; skinnbyxor;
a. af läder; läder-; va. P piska upp eg. med
spannrem el. d.; tekn. bekläda med läder: to
lose ou F, bli skinnlös, is. få ridsår; —
away F, »plåga kalfskinn» (slå trumma),
—-apron, s. förskinn, —-board, s.
läderpapp. —-bound, a. bunden i skinnband
om bok; omlindad med läderremmar. —
-ClOth, S. Skinnduk (ett slags »vaxduk»), —
-COat, s. äpple, potatis ei. d. med tjockt
och segt skal. —-dresser, s.
(lo-)garf-vare (jfr currier), ^-dressing, s.
läderberedning. ^-flower, S. bot. en
nordamerikansk art skogsrefva (Clematis viorna).
—-glove, s. sämskskinnshandske. —-jack,
s. läderflaska, -hink. —-mouthed, a>. zool.
skinnmynt (om vissa fiskar, ss. torsk, hvilka
hafva tänderna belägna i svalget).
läderhandlande; (L)—s’ Company, ett af
the livery companies i London. —-wing-
ed,
a. zool. skinnvingad om läderlappar; om
skinubaggar (Hemiptera). -WOOd, s. bot. en
nordamerikansk buskväxt (Dirca palustris).
—ing, -ing, prt. s. tekn. klädnad,
packning etc. af läder; P kok stryk, däng, pisk.
—n, -n, a. läder-, skinn-. —y, -1, a.
läderaktig, läderartad, seg.
leave, lèv,
1. vn. löfvas, spricka ut (äfv. med
out).
leave, lèv, 2. va. (imp. o. pp. left, left) lemna
i alia bet. äfv. ett ställe; kvarlemna, lemna
efter sig (äfv. — behind; with, hos, äfv.
särsk. för att vårda); lemna som
återstod; lemna från sig i ett tillstånd, drf stun-
A: fate, å: far, å: fall, à: fat, å: fast, è: inete, è: met, è: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
