Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - slop-work ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slop-work
% Mindre brukligt. 1313 † Föråldradt.
slow-hound
~-W0rk, s. förfärdigande af (numera äfv.
»bättre») färdiggjorda kläder.
Slope, slop, a. >|< sluttande; ad.% sluttande;
s. sluttande, lutning(svinkel,
-förhållande); ingeniör, dossering, anlag; vägs etc.
stigning; nods fall på viss längd; (back-)
sluttning konkret; terrass (t. ex. i en park);
gruf. donläge; snick, gering; mil. (the
jfr ned. ex.; va. göra (anlägga etc.) lutande
ei. sned; ingeniör, skära ned i sned vinkel,
dossera, gifva ett anlag; luta (på), hålla
lutande; af snedda; mii. sänka (hålla med
spetsen nedåt) sabel etc., fana (till salut);
vn. luta, slutta; falla ned i terrasser; is.
si. smyga sin väg, »kila», »försvinna»;
~ arms, mil. hvila geväret öfver vänstra
axeln med starkare lutning än i vårt »hvila gevär»
(det senare : shoulder arms).
Sloping, sloping, prt. ntslope; a. sluttande,
lutande; afsneddad, sned; s. lutning,
dossering etc., jfr slope, s.; to make <v>, se
slopey va.; gently långsluttande (mots.
steeply ~wise>|<, ad. sluttande, snedt
(nedskuret). ~ly, -11, ad. äfv. på lut, snedt.
~ness, -nes, s. lutning, sluttande.
sloppiness, slop’lnes, s. slaskighet; vägars
smutsighet. Sloppy, -pl, a. slaskig,
smutsig is. om väglag.
slopy, slo’pl, a. se sloping.
SlOSh, slosj, s. se slush; (äfv. ss. interj.)
ljudet af en kropps fall o. inträngande i
en mjuk massa; vn. vara genomvåt; F
vada gnm snöslask o. sörja, pulsa. -1, se
slushy.
Slot, slot, 1. s. jagt. spår (of a deer); mek.
(äfv. ~-hole, ~-way) spår, fals, ränna
(för regel el. krysspinne), i allm. Öppning, »gap»
mellan maskindelar (t. ex. vangstyckena i en svarf)
hvari ngn maskindel rör sig; ån gm.
samlings-miiff. ~-hoiind †, se sleuth-hound.
slot, slot, 2. S. se sloat; va. † el. prov. se
siam, 2. o. bang.
slote, sl6t, s. (1.) teat, fallucka; Skoti. hj
ärtgrop ; (2.) † se sloat.
Sloth, sloth, sloth, s. tröghet, senfärdighet,
lätja; zool. sengångare (Bradypus); vn. †
vara lat. ~flll, -ful, a. trög, lat.
~ful-ness, -fulnès, s. tröghet, lätja.
Slotted, slot’ed, a. inskuren, försedd med
ränna etc., jfr slot, 1.; ~ hole, se slot-hole.
slottery, sléfuri, a. smutsig, snuskig;
slaskig.
slotting-machine, siotflngmåsjèn, 5. mek.
stickmaskin, tapphålsfräsmaskin.
Slouch, slautj, vn. hänga ned, sloka; hafva
en hängande, tölpig hållning ei. gång,
släntra, släpa fötterna efter sig, loma
(away, out etc., sin väg); hafva en
sömnig ei. skygg uppsyn; va. låta hänga,
sloka (med); s. hängande med hufvudet;
drumlig, tölpig gång ei. hållning;
bond-tölp; drummel, slök, knöl; tafatt, trög,
lat, dolsk, vårdslös ei. »bortkommen»
människa; ~ the hat, sloka med hatten
(trycka ned hatten på hufvudet o. låta brättena sloka);
a f>»ed hat, slokhatt, ""ing, -ing, prt.; a.
hängande, slokande; tölpaktig; som drar
benen efter sig; s. tölpaktig hållning etc.
Slough, slau, 1. s. dypöl, moras, hål med
gungfly; dy äfv. bild.; the ~ of despair,
förtviflans dy; to sink deeper in the
bild. sjunka djupare i dyn (i olycka el. elände).
slough, sluf, 2. s. (urkrupet) ormskinn; med.
rufva på sår; dödkött; kvicke i hom; vn.
med. bilda rufvor; skilja sig (från friska
delarna, äfv. med off), affalla om rufvor o. d.
från sår.
Sloughy, slau’i, l. a. kärraktig, full af dy,
moras-.
Sloughy, sluf’i, 2. a. liknande dödkött,
gan-grenös; lik sårskorpa.
sloven, sl&v’(e)n, S. i det yttre vårdslös el.
snuskig karl (el. pojke), slusk. ^ liness,
-lines, s. sluskighet, jfr följ. ~ly, -il, a.
sluskig, vårdslös i klädsel; oordentlig
(om klädsel); ad. vårdslöst.
SlOW, slo, a. trög, långsam (at, in, of, i);
senfärdig; (för) sen; F eftformig, tråkig,
trivial, »död» om sällskapsnöje o. d.;
betänksam, trögtänkt, dum; »efter sin tid» (i allm.
si. mots, till fast); va. göra långsam(mare),
sakta (farten för) en ångbåt etc.; vn. sakta
farten; ~ and sure, ~ and steady ivins
the race, ordspr. »festina lente», skynda
varligt; ~ coach, F trög, tråkig,
»tungrodd» människa, sölmakare, »trögdas»,
»dålmåns»; ~ fever, smygande feber; ~
fire, sakta (ei. långsam) eld; ^ lemur,
zool. Lemur tardigradus (äfv. lazy monkey);
^ poison, långsamt (verkande) gift; ~
pulse, trög, matt ei. svag puls; a ^ thing F,
ngt tråkigt, sömngifvande; a ~ stream,
en långsamt flytande flod; ^ of action,
långsam i handling; trög ei. långsam i
verkningar; ~ of development, sen i sin
utveckling, som utvecklar sig sent; ~
of offence, ej snar till vrede, ej lätt
retad; ~ of payment, trög att betala; ~
of speech, långsam i sitt tal; ~ to wrath,
bibi. sen till vrede; the clock (watch) is
(one minute too) klockan går (en
minut) efter; you are five minutes too
«ni kommer fem minuter för sent,
^down, –’, s. sport, afsaktad rodd. ~
-goer, s. sengångare biid., en som är »trög
i vändningarna», »trögmåns», »»-match,
s. art. lunta. <vi-WOrm, se blind-worm.
slow-hound †, sl6’liaund, s. se sleuth-hound.
6: note, b: do, å: nor, 6: not, à: tube, à: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
Engelsk-svensk ordbok. 83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
