- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1327

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - soften ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

squall

‡ Mindre brukligt. 1327 † Föråldradt.

square(-bar)-iron

äfv. biid.; blifva mjuk(are), mildare etc., jfr
va. o- soft, a.; oj doion, förmildra;
nedsätta, dämpa färgton; blifva mildare.
ened, sofnd, pp.; a. mjuk. ~ener,
s6f’-nur, s. ngn, ngt som uppmjukar etc.;
lindringsmedel. ~ening, sofning, prt.; s.
uppmjukning; (för)mildring; måi.
nedsättning i ton; mål. fördrifning (of the
outlines); tekn. borttagande af härdning
(aducering); ~ of the brain,
hjärnuppmjukning. ~ening-furnace, s. bärg. flamugn
för mjukgörande af hårdbly. ~ish, -isj,
a. något mjuk etc., jfr soft, a. ~ling
-ling, s. vekling, ^ly, -li, ad. mjukt,
sakta, varsamt; mildt, stilla, stillsamt (jfr
soft, a.); to speak oj, tala sakta; fair and

oj goes far, jfr ordspr. under SO ft. ~neP, se
opener. ~neSS, -nes, s. mjukhet,
mildhet, ömhet, svaghet etc. (jfr soft, a.). ~y,
-i, s. F dummerjöns, tossa.
soggy, sog’i, a. våt, blöt, jfr soaky.

SOhO, soho’, interj. hallå! äfv. ss. s. (the
hounds were going to a oj) o. va. (a third
hare was o>ed : ficks upp).

soil, sojl, 1. S. jagt. sump, kärr dit vildsvin etc.
taga sin tillflykt; VII. >|< dets. som to take o>
(to run to oj) jagt. springa ner i kärr o. d.;
biid. söka skydd.

SOil, sojl, 2. va. grönfodra hästar etc. (för
att purgera dem). ~ing, -mg, prt.; s.
grön-fodring.

SOil, sojl, 3. s. smuts; dynga, gödsel; biid.
(skam)fläck †; va. solka, (ned)söla,
smutsa; fläcka; åkerbr. gödsla †; vn. smutsas,
taga smuts åt sig; ~ed goods F,
förlegade bodvaror. ~-pipe, s. afloppsrör
från afträde (vattenklosett), jfr vid. cess
-pipe. ~-tank, s. latringrop, -behållare,
rved, -d, pp.; a. smutsad; fläckad biid.;
smutsig.

SOil, sojl, 4. 5. mark; öfre jordlager;
matjord, odladt land (poet. äfv.: country, land);
jordmån; (vegetable växtmylla,
humus. «w-bOlind, a. poet. bunden vid
torf-van. ~less, -ës, a. utan matjord.

Sojourn, so’djern, vn, uppehålla sig, vistas

en kort tid på främmande ort; S. vistelseort.
~er, -ur, s. en som vistas (jfr föreg.), »gäst*,
resande, främling. ~ing, -ing, prt.; s.
vistande, vistelse. ~ment, -mënt, s. se

föreg. S.

SOke, sok, s. jur. se soc; domsaga.

sol, lat., SOl, 1. S. poet. Solen; alkem. guld; her.

guld(färg).

SOl, sàl, 2. 5. SOU (ett franskt skiljemynt).

SOl, SOl, 3. 5. mus. SOl (ital. namnet på 5:te tonen i
diatoniska skalan).

SOla, lat., SO’la, femiu. af solus, jfr d. o. <x*-blll,

s. liana, solaväxel.

Solace, sol’as, s. tröst; vederkvickelse; va.
trösta; vn. † tröstas, trösta sig. ^meilt,
-ment, s. tröstande; tröst,
solanaceous, solana’sjus, a. bot. hörande

till ei. utmärkande fam. Solanaceæ.
Solander, solan’dur, se sellanders.
solan-goose, sö’iångos, soland, so’land, se

gannet.

solanine, s6l’ånin, s. kem. solani n (alkaloid i
växtsiägtet Solanum). Solanoid, -nojd, a.
med. liknande potatis om ett slags kräfta,
solar, so’lur, a. is. vetensk. sol- (day, year,
Spectrum, spots etc.); s. byg. förr svale, loft,
vind(srum, -våning); ~ floioers, bot.
blommor som öppna och sluta sig på
bestämda tider, ^-engine,, s. solmaskin.
~-oil, s. kem. hand. solarolja. <v-telegraph,
s. heliograf. "Jzation, -iza’sjun, s. tekn.
fotogr. bränning, jfr följ. ~ize, -iz, va. o.
vn. fotogr. bränna(s), förstöra(s) genom för
långvarigt utsättande för solljuset.
Sold, sold, imp. o. pp. af sell; to be till
salu; si. blifva »såld» (: försatt i
klämman, »grundkuggad», lurad); ~ out ei.
up (jfr sell up), si. ruinerad, bankrutt. ~
-note, s. hand. nota på försålda saker;
slutsedel.

soldanel, sol’danel, s. bot. alpros* (Solda-

nella alpina).
Solder, sol’dur, så’dur, s. va. löda; bild.
förena; bilägga misshällighet; försona; s. lod;
hard oj, slaglod; soft oj, snällod,
veklod, tennlod; biid. se soft, sms. ~er, -ur,
s. lödare. ~ing, -ing, prt.; s. lödning; a.

i sms. löd-. ~ing-bolt, ~ing-iron, s.
löd-kolf. ~ing (blow)-pipe, s. blåsrör
(föi-lödning).

soldier, so’ldjur, s. soldat; militär;
krigare; zool. hvit myra, termit; si.
böck-ling; vn. F tjäna som soldat; spela soldat;
an old oj, en gammal praktikus (»räf»
biid.); to come the old ~ over F, (försöka)
lura ngn; pomatum P, en bit talgljus;
to play at o>s, leka soldat; togo fora
oj, gå ut som soldat, taga värfning.
-crab, se hermit-crab. ~-like, se ojly. <-v,’s
-boy, s. trosspojke. ~*S-Cloth,s. kom
misskläde. ~’s-pay, 5. sold. ~’s-pouch, 5.

patronkök. ~-W00d, s. bot. purpurakasia
(Inga purpurea). ~ing, -ing, s. soldatlif,
soidatstånd. ~ly,-li, a. soldatlik;
krigsmanna-, soldat-, militärisk; martialisk;
manhaftig, tapper, ^ship, -sjip, 5.
sol-datskap; militäriskhet; militärisk
duglighet. <v>y, -1, s. krigsfolk, soldater,
militär kollekt.; knekthop, soldatesk.
sole, sol, 1. S. (fot-, sko)sula; tekn. i allm.

benämning på platt del hvarpå ngt hvilar, el. på
botten (t. ex. aKerbr. af en fàra); plogsula;

i: note, 6: do, 6: nor, 6: not, à: tube, à: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free