Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sweetly ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sweetly
/(s Mindre brukligt. 1441 † Föråldradt.
Swift
vänligt; nätt, fint. /vneSS, -nes, s.
sötma; behaglighet, angenämhet; vällukt;
friskhet (of the air etc.), äfv. utan tillägg
frisk luft, snygghet i bostäder (i mots, till
closeness, poor smell o. d.); ljufhet,
älsklighet, älskvärdhet; of temper)
mildhet, godhet, vänlighet. ~S, -s, s. pl. se
sweet, pl.; the and. sours of life, det
ljufva (behagliga) och det bittra i
lifvets erfarenheter), jfr roughs and smooths
under rough.
Swell, swell, vn. (imp. ~ed, -d; pp. ~ed,
äfv. swollen [swoln †] swoln) svälla (upp,
ut); bugta ut, hafva en utbugtning; stå
ut (fram); svullna; svalla (upp), häfva
sig (into loaves); höja sig, stiga (upp) äfv.
biid. stegra sig, växa (into, to, till), tilltaga,
svälla ut, blifva starkare (t. ex. om en ton, afv :)
brusa (fram); blåsa upp sig, pösa (with,
af), äfv. biid. : vara uppblåst {with pride);
brusa upp, »vilja spricka» (loith rage),
»jäsa», »koka» (ärv. om vrede o. d.: »ligga och
gro» o. blifva alt starkare); Va. Uppsvälla,
komma att (ei. låta) svälla (pösa upp);
uppblåsa afv. bild. : göra uppblåst;
utvidga, förstora; höja, Stegra antal, styrka ;
föröka, (för)stärka; förhöja, äfv. försvåra;
mus. småningom förstärka ton, spela ei.
sjunga crescendo; s. svällande, sväll-
ning (t. ex. af virke, hudar, malt etc.); (en flods etc.)
uppsvällning; utsvällning äfv. tekn.
konkret : utbugtande del, utbugtande (-ning)
(t. ex. of a Wall), el. föl-Stärkning (tjockare
del), utsvängning; upphöjning,
förhöjning; uppåtgående i aiim. bet., tilltagande
i storlek o. styrka, stigande; stj’rka, kraft i ton,
i uttryck; bl’US; markens stigning, höjning,
backe, kulle; sjö. (våg)svall, svallvåg(or),
dj^ning; mus. crescendo och diminuendo
(c >►); (organ-?**) (på en orgel) svällare,
crescendoverk; si. sprätt, snobb,
modelejon; si. matador, »högdjur», kaxe,
öfver-dängare; si. äfv. (feminint motsv. båda föreg.)
modedam, -docka, fin dam; a. si. fin, fiffig,
vräkig; utmärkt, numro ett; a cask in
the middle, en tunna sväller (bugtar) ut
på midten; a river and overflows its
banks, en flod sväller upp (stiger) och
öfversvämmar sina stränder (svämmar
öfver); many little debts ~ (in)to a great
amount, många små skulder växa (blifva)
till (utgöra tillsamman) ett stort belopp;
the legs ~ in dropsy, benen svullna i
vattsot; the melting snoios ~ the rivers
in spring, snösmältningen komma
älf-varna att stiga om våren; a sound r^s
as it approaches, ett ljud tilltager i styrka
i den mån det kommer närmare; ~ an
accoitnt, komma räkningen att växa;
these victories <^ed the fame of the
commander, dessa segrar stegrade
befälhafvaren rykte; ~ the ranks of, sluta (sälla)
sig till o. dgnm öka antalet af; to be r^ed
with vanity, vara uppblåst (: pösa) af
fåfänga; a heavy en svår (hög)
dyning; there is a heavy ~ (on ei. running),
det går hög dyning; a rolling svår
dyning (med långa, jämna vågor); se ex. under
howling; the old si. modernt för governor,
si. ; the great in literature,
»storgubbarna», matadorerna inom literaturen;
what a ~ you are to-day F / kors hvad
du är fin(t klädd) i dag! to cut a ~ F,
vara på sprätten, uppträda vräkigt; a
^ neighbourhood, en finare trakt att bo i
(drf [£]~ street si. : the Westend i London);
he has come out si. det gick med glans
för hnm i examen. ~-b0X, s. låda omkring
organ-swell. ~-fish, s. zool. en blåsfisk
(Tetrodon turgidus). ~-mob, s. välklädda
tjufvar(nas ei. industririddarnas klass),
^mobsman, s. fint klädd tjuf el.
industririddare. <x/ing, -ing, prt.; a. svällande;
svallande, brusande; pösande, uppblåst;
svulstig stil †; s. svällande; svullnad,
svulst; utsvällning, upphöjning, jfr swell,
tekn.; byg. etc. ansvällning (of a column
-shaft:)entasis; häfning, höjning,
stigande, svallning, äfv. biid. : uppbrusning.
~ish, -isj, a. F sprättig, vräkig.
SWelter, swel’tur, vn. förs mäkta (af hetta);
svettas starkt; va. (vara nära att) kväfva
(om hetta, gnm hetta); steka, bränna. SWeltry,
-tri, a. se sultry.
Swept, swept, imp. o. pp. af sweep.
swerve, swerv, vn. afvika (from, från raka,
rätta vägen), irra (hit och dit), gå (fara)
vilse; biid. begå felsteg; (om sak) utbreda
sig (oregelbundet, i alla riktningar) †;
klättra (jfr swarm, 2) va. vända åt
sidan; s. sväng ei. vickning åt sidan.
Swerving, -ing, prt.; s. afvikande,
afvikelse (från vägen, ämnet, det rätta).
sweying, SWa’ing, s. sveda af ett brännsår.
swidder, swid’ur, se swither.
Swift, swift, a. snabb; rask, skyndsam; snar
(to, till: »ferm med», t. ex. ~ to mischief;
framför infln. [till] att, t. ex. ~ to hear; äfv. :
snart kommande, ofördröjlig, t. ex. destruction; el.
hastigt öfvergående †); strid älf; s. ström,
strekef; snabb hund; zooi.fjäriissiägtet
Hepi-alus (äfv. moth); zool. vattensalamander
(jfr newt); tornsvala (Cypselus, is.[: the
common apus); garn vinda, haspel, i
iin-spinneii hufvud-kardcylinder; sjö. svigtlina;
bomtåg på gångspel; vcl. sjö. (äfv. med in)
svigta vant; förstärka en mast (med
borg-vant och barduner); ~ oj* foot, se. ~
note, è: do, o: nor, b: not, à: tube, à: tub, A: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
Engelsk-svensk ordbok. 91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
