Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om konungarna Valdemar och Magnus (åren 1266—1290)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Då togo konungsmännen sina fanor och drogo
sig tillbaka in i Närke. Men konungen själf flydde
till Värmland. Hela riket gaf sig under hertigen,
land och borgar och starka städer; det var föga
hugnad för konungen. Hertigen lät sända sina män
efter honom; hvar de kunde få spaning på honom,
skulle de taga honom till fånga och föra honom till
hertigen — så tror jag ock, att de månde göra. De
redo nu raka vägen efter honom åt det håll, där de
hade vån att finna honom, och hunno fram en afton,
medan han satt till bords och fick sig mat. Då
kommo de alla rusande in, väl väpnade. Men
konungen hade den gången ingen enda man hos sig, som
kunde hjälpa honom.
Ty när det mänskan illa går,
då är det mycket, henne emot står.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
