Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppmaning tilj jsina åhörde,; att befordra till verklighet och ur
sia blotta naturlighet och liflqshet framdraga den ene och ende
Ande, som, substansen i oss alla, såsom momenter i sitt lif
förbrukat den långa raden af andar, som utgör »det enda
andarnas rike, som finns« —* philosopherna1).
Rigta vi nu först vår hlick på det sätt, hvarigenom
»verlds^nden lyckats aU fatta sig såsom absolut« eller: »det
ändliga sjelfmedvetandet upphört att vara ändligt«, så få vi
visserligen medgifva, att det ändliga sjelfmedvetandets
utgångspunkt vid detta bemödande, enligt Hegels egen åsigt, utgjorts
af ep betragtelse af den gifna verkligheten2). I erfarenheten
ligger incitamentet att philosophera 3> Lägg nu härtill, att denna
betragtelse, åtminstone såvida den, såsom i Hegels
Phcenome-nologie, vetenskapligt genomföres, leder derhän, att »tanken
(för att nyttja Mag. Boajkui ord) begripes såsom det objecti-
vas egpt väsen«4): så kunde det måhända, noga sedt, ej vara
så orätt, att philosophien, enligt Hegel, skulle utgöra »den
menskliga tankens« bemödande, att »i verlden igenkänna sin
urbild, den gudomliga tanken, såsom verldens väsende och
pripcip«5). Visserligen föreställer jag mig, att anden skall blifva
något öfverraskad, när han, midt i sina undersökningar om
naturlagarne, — ty från naturen, id, quod est in sensu, hade
han utgått6) fär höfa déssa qualificeras till gudomliga
tankar och urbilder. Likaså lärer han väl råka i en viss [-förlägenhet-] {+för-
lägenhet+} öfver, hvar han skall göra af allt det i verlden, som
icke är tanke, följaktligen, enligt förutsättningen, icke heller
gudomligt, — och sådant är dock alltid, om ej mer, åtminstone
sjelfva formen af verld, eller vara in sensu, sjelfva to
qpao-e-o&ati eller, för att nyttja Hegels ord, allt det i verlden, som
är phaenomen, utan att vara »verkligt« eller »förnuftigt«7).
Dock, då han ännu är no vice i vetenskapen, torde han väl,
på Gablers, Mag. BoreLii, m. fl:s auctoritet, acceptera det ena
och nöja sig med det andra; — blott Hegbl sjelf ej har
något deremot.
1) P. a. st. sid. 69i. 2) Encyelopedie J, sid. 9. 3) P. a. st. sid.
i$. 4) P. «. st. sif, 29. 5) Borelhs p. a. st. sid. 3t. 6) Borclius p.
a. sL 7) Eneyel. I sid. iÖ. f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
