Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
perception8formerna utveckla sig till de fullkomligare eller
tänkandet, sä mäste det genomgå de förra, för att sedermera,
genom en abstractionsprocess, negera och befria sig från dem
och komma till det sedoare; »qvarhåller man således ensidigt
denna förmedlingsprocess«, säger Hegel — eller ser man blott
på dét ändliga subjectets bildning till philosophi, — »så kan
man visserligen säga, att philosophien har’ erfarenheten att
tacka för sin första uppkomst. Mycket är dock dermed
(naturligeo) ej sagdt«1) — ty i anseende till sitt innehåll har
philosophien derföre ej att göra med erfarenheten, eller för
philosophien sjelf, objective är denna derföre ej på något sätt
anledning eller förutsättning3). Tvertom. Skulle anden- finna
någon kortare väg än den phsenomenologiska betragtelsen af
erfarenhetens alla stationer, för att med ens befria sig från
hela detta empiriska innehåll, t. ex. det godtyckliga beslutet,
att helt enkelt förhålla sig tänkande9), eller dyl., så kan han
alltförväl umbära hela den nyssnämnda betragtelsen4)., Och, å
andra sidan, äfven om han, för sin formella och subjectiva
bildning till tänkandets ståndpunct, begagnar nyssnämnda
be-tragtelse, har han likväl, engång dit ankommen, t o. m. att
glömma, att han dertill behöft denna föregående process —
huru mycket mer då déss särskilda momenter! — och att
fetta tänkandet såsom »en förmedlad omedelbarhetnl*)
Huru långt, kunna vi fråga, hafva vi således genom
erfarenhetens och den gifaa verklighetens betragtande — ett
gebiet, som vi med phsenomenologien lemna6) — kommit i
philosophien? Bestämmer man den sistnämnda såsom en andens
vetenskap om sin egen natur eller verksamhet, så utgör nämnda
betragtelse en nödvändig och första del af vetenskapen. Den
uttrycker då nemligen hela den afdelning af andens lif, i
hvilken han befriar sig från sin skenbara relation till något annat7),
eller, sedan han i sitt medvetandes gifna innehåll endast åter-
1) Entycl. t tid. i9 2) Såsom Mag. Borkliijs påstår p. a. st. tid. 31.
3) Log. I std. 63. 4) Såsom Hegel sjelf de facto visat i sin Encyclopédie :
jfr. denna J tidd. 69—60, 146. 5) Loq. 1 tidd. 63, 66. (i) Se t. ex.
EncgeL i tid. 33. 7) PkienomettoL tid. 62} Log. t sidd. 33, f.,
44, 62. ^ > «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
