Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funnit former af sitt eget täftkand«, ehuru ännu omedvetet, —*•
samt deri begripit den sinnliga verldens allmänna betydelse,—t
upparbetar sig till det medvetna länkandes ständpunct *), för
hvilket det rena medvetandet sjelft är det enda reela och
dess verksamhet8-/ormer det sanna innehållet eller »saken«2).
Utgår man äter, mera objectivt, derifrån, att pbilosophien utr
gör en vetenskap om det Absoluta och en fortgående
bestämning af dettas begrepp’), sä är det till denna, som den
phænomenologiska betragtelseo, i sin slutpunct, ledt anden.
Ifrän denna synpuoct sedd utgör sålunda phsenomeoologien en
inledning till pbilosophien, som framförer den ändliga andeb
ända till den panct i hans lif, der detta sammanfaller med’det’
Absolutas eller der betragtelsen af det subjetiva medvetandets
bestämningar upphör att vara eo Ma vetenskapen om
Väsendets egna särskild4). Detta sammanfallande har man föröfrigt
ej att tänka sig sä, att phænomenologiens slutpunct skulle ber
reda öfvergängen till logikens utgångspunct, utan pä det sätt»
att den förra omedelbart Utgdr den sednare®): en ojbservatÍ9n,.
som är nödvändig, för att inse identiteten i anseende till
innehållet emellan de tvenne synpuncter. af philosophien, tom vi
nyss angifvit, ocb för att förebygga all fara för subjectiv
idealism vid den förra. — Det är nemligen klart, att utgår jag
frän motsatsen mellan det tänkande «ubjectet och det absoluta
varat eller det objectiva tänkandet, sä har det förra, i och
med begreppet om det sednare, (hvilket just var
pbaenomeno-logiens slutpunct) satt detsamma såsom sin actuella
bestämdhet6), eller det har, när det fattar sig sjelft såsom fen
sub-jec t-objectivité t, satt såsom sitt vara just det, som innebär det
absoluta varats absoluta och objectiva natur. Följaktligen 4tr
dess tänkande ej längre subjectivt eller ett subject, utan utgör
det rena, sig sjelft tänkande tänkandet eller den verksamma
subject- objectivitetcn såsom sädan7). Börjar jag äter, , ä andra
sidan, med motsatsen mellan subjectet och de objectiva tingen
1) Jfr. Phœnom. sid. 63; Log. i sidd. 8, 6t. 2) Log. i sidd. 33,
v 35—36. 3) Jfr. Log, / sidd. 36, 68. 4) Ph&noinenoL sid. 72 * Log. i
sid. M6. 5) P. «, st. sidd. 34, 62, 67. 6) P. mnff* st. n. prate. 7) Log.
i sidd. 42, 7$r BåUgeL I sid. 46 m . fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
