Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mannen med ärret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
och han hade börjat arbeta på att kränga dem
av sig.
»Hur nära är skuggan nu?»
»Ett streck.»
Cardegee vred litet på sig, för att förvissa sig om,
att han skulle rulla ner i rätta ögonblicket, och i det-
samma fick han det första varvet av remmarna lossat.
»Hur nära?»
»Ett halvt streck.» Kent fick nu höra det knar-
rande ljudet av medarna och tittade utåt vägen. Den
som körde låg framstupa på släden och hundarna
rusade framåt raka vägen till hyddan. Kent vände
sig hastigt om och lade bössan till kinden.
»Det är inte åtta glas än!» invände Cardegee. »Kom
ihåg, att jag går igen!»
Jacob Kent tvekade. Han stod bredvid solvisa-
ren, kanske tio steg från sitt offer. Mannen på släden
måste ha märkt, att någonting ovanligt var på färde,
ty han hade rest sig på knäna och piskade häftigt
på sina hundar.
Skuggan kröp intill märket. Kent siktade.
»Giv akt!» kommenderade han högtidligt. »Åtta
gl. ..»
Men en bråkdel av en sekund för tidigt rullade
Cardegee baklänges ner i gropen. Kent hejdade sitt
finger på trycket och rusade dit fram. Pang! Bössan
smällde av midt i ansiktet på sjömannen, då han kom
på fötter. Men ingen rök kom ur gevärets mynning;
i stället flammade en låga ut från sidan av pipan
nära kolven, och Jacob Kent föll raklång till marken.
Hundarna kommo rusande uppför backen och drogo
släden efter sig över hans kropp, och den som åkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
