Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det; fru Odintsov var i detta fall tämligen likgiltig, och
detsamma var förhållandet med Bazarov. Då de två
vännerna nästan ständigt voro åtskilda, blef följden häraf,
att det forna förhållandet dem emellan började undergå
förändring. Bazarov upphörde att tala med Arkadi om
fru Odintsov och till och med att tadla hennes
»aristokratiska later»; han berömde fortfarande Katia och blott
uppmanade Arkadi att dämpa den böjelse för känslighet,
som han upptäckt hos henne; men hans loftal voro korta,
hans råd något kärfva; han samtalade med Arkadi
mycket mindre än förr; han till och med undvek honom,
han tycktes nästan känna blygsel inför honom...
Arkadi märkte mycket väl allt detta, men han anförtrodde
det icke åt någon.
Verkliga orsaken till hela denna förändring var den
känsla, som fru Odintsov ingifvit Bazarov, en känsla,
som plågade honom och gjorde honom ursinnig och mot
hvilken han skulle hafva utfarit med ett föraktfullt skratt
och råa skymford, om någon understått sig att göra den
minsta häntydning därpå. Bazarov tyckte mycket om
fruntimmer och satte värde på skönhet, men han kallade
kärleken i dess idealiska betydelse, eller dess romantiska,
såsom han uttryckte sig, för oförlåtligt prat och enfald,
och han ställde ridderliga känslor nära nog på samma
trappsteg som fysiska sjukdomar och missbildningar. Han
uttryckte till och med mer än en gång sin förvåning
öfver att man icke satt in Schillers »Riddar Toggenburg»,
i sällskap med alla Minnesänger och trubadurer, på
dårhuset. »Om en kvinna är i er smak», sade han, »så
försök vinna ert syfte; om hon säger nej, så låt henne
vara i fred och vänd er åt ett annat håll; jorden är stor
nog.» Fru Odintsov behagade honom; de rykten, som
voro i svang om henne, hennes karaktärs öppenhet och
själfständighet, den välvilja, som hon visade honom, allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
