Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som snart tog henne stadigt i handen, fick
henne att lystra till lifvet och vakna upp ur
denna drömgångardvala, i hvilken hon
tycktes född. Egentligen voro de hvarandra lika,
Bendel och hon. Ja, hon tyckte om honom,
han var god och hon skulle vilja säga det till
honom. Ensam var han också — som hon
själf. Hon såg sig omkring, stället hade något
af ensamhet öfver sig, trots utsikten. Det
låg kanske i terrängen. Hon såg upp mot
tornet — en blek svensk flagga smällde kring
stången. Nu vände sig Bendel...
Han strök sig öfver pannan. — Förlåt,
sade han, jag blef ju alldeles weg... hm.
Men det är nu en gång för alla så med mig
och Kastellholmen. Vet ni, jag minns en gång
i Chicago, jag gick på en gata, en satans gata
som på intet sätt påminde om Stockholm,
tvärtom, naturligtvis. Jag skulle upp och få en
dödsdom — jaa, fröken Yrsa, en dödsdom.
Nå, alltså — hur var det nu? Jo, jag går på
denna gata, som är tom och ful och hemsk,
och på en gång ser jag utan att tänka vidare
på det upp mot kvällshimlen. Den var full
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
