- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
281

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Det får bero på damerna! — svarade Pelle
artigt, — jag rättar mig helt och hållet efter dem!
Hvad säger fröken, som är äldst?

— Mig gör det alldeles detsamma! — utbrast
fröken förargad för femtonde gången sedan middagen;

— jag är inte så lastgammal att jag inte kan sitta ute!

— För all del, det mente jag inte! — stammade
Pelle förlägen, ty han hade då en gemen otur med
det gamla förklädet; — jag tänkte bara, att — —

— Om jag får säga min tanke, så blir det
kanske litet svalt! — anmärkte den unga enkan, som
såg att revisorn med en menande blick tittade uppåt
fönsterna.

— Ja, det tycker jag med! — inföll fru
Robertson hastigt, — och om häradshöfdingen vill ge’ oss
en kopp té härute, så är det nog trefligast att vi äta
deruppe!

— Nå, nu hör häradshöfdingen att de unga
damerna äro lika frusna som den gamla! — snäste
fröken Barrett, — så var nu så god och inte skyll
på mig!

— Jag skall genast säga till om té och
förfrisk-ningar! — svarade Pelle och skyndade in i
värdshus-byggningen, glad öfver att åtminstone för tillfället
komma undan draken som vaktade på hans skatt.

— Ska’ vi nu gå in och titta på kägelbanan? —
frågade Robertson, som var en väldig sportsman i fråga
om kägelkloten med tillbehör både af vått och torrt,

— den der är ledig, hör jag! Det skulle just vara
skönt att få sig litet motion på maten och före maten!

Och derpå tog han frun med sig och gick upp
för trapporna och in i paviljongen. Fröken Barrett
var för nyfiken för att inte följa med, och på det
sättet blefvo revisorn och den unga enkan ett
ögonblick ensamma derute på verandan.

Hon stod kvar vid balustraden med begge
händerna hvilande på räcket och blickade utåt vattnet,
som speglade den motsatta stranden i långa, vattrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free