Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjögren (1794 1855) sitt lif. Han var till börden finne, skomakareson från littis socken, men för-
rättade sitt lifsarbete utom fosterlandets gränser. Äfven Sjögren fick, till en början endast indirekt,
men senare äfven direkt genom brefvexling, mottaga uppmuntran af .Rasmus Rask. För att förbereda
sig till undersökningen af de i Ryssland boende finska folken begaf han sig år 1820 till S:t
Petersburg, där han studerade Rysslands språk och historia. Här offentliggjorde han sin afhandling
Uber die finnische Sprache und ihre Litteratur (1821), hvilken, i likhet med en senare, af
orientalisten H. Kellgren utgifven afhandling, Die Grundzuge der Finnischen Sprache (1847),
var afsedd att gifva utlänningen en öfversigt af finska språkets egenheter. Aren 1824—-1828
reste Sjögren på finska statens bekostnad bland de finska folken i norra och nordöstra delarna
af det europeiska Ryssland och samlade angående dessa trakter en mängd etnografiskt, språkligt,
geografiskt och historiskt material, hvilket han offentliggjorde i talrika afhandlingar. Återkommen
från sina resor, valdes Sjögren till adjunkt vid vetenskapsakademin i S:t Petersburg, i hvars tjenst
han för hela sitt återstående lif kvarstod; till ordinarie akademiker utnämndes han år 1844.
Sina sista forskningsresor gjorde han till liverna i
Lifland och Kurland (1840 och 1852). I Johann
Andreas Sjögren’s gesammelte Schriften
offentliggjordes år 1861 största delen af Sjögrens undersökningar
angående de finsk-ugriska folken.
Sjögren kan på visst sätt betraktas såsom en
förelöpare till den man, som bör anses såsom den
nyare finska språkforskningens och etnografins
grund-läggare. Matthias Alexander Castren var prestson
från Österbotten och föddes den 2 december 1813.
Redan mycket tidigt fattade han, såsom han själf
säger, »beslutet att egna sin lefnadsverksamhet åt
undersökningen af den finska och andra därmed
besläg-tade folkstammars språk, religion, seder, lefnadssätt
och öfriga etnografiska förhållanden». Vid samma tid
som Castren afslutade sina universitetsstudier (1836),
hade Elias Lönnrot samlat det finska folkets episka
runor till ett helt, till folkeposet Kalevala, hvilket
utgifvits af det nyligen grundade Finska
Litteratursällskapet. Läsandet af detta epos väckte hos Castren
en brinnande lust att undersöka den finska mytologin och att öfversätta Kalevala till svenska, så
att dikten blefve känd äfven utom den lilla kretsen af finska språket mäktiga personer. På sina
första forskningsresor, hvilka han åren 1838 och 1839 gjorde till Lappland och ryska Karelen,
ville han därför hufvudsakligen samla mytiska sagor och runor äfvensom förklaringar till Kalevala.
Dessa förklararingar var han sedermera i tillfälle att använda vid utarbetandet af den svenska
öfversättningen af Kalevala, hvilken på ett enkelt och noggrant, men på samma gång poetiskt sätt
återgifver andan i det finska originalet.
De första frukterna af sina språkvetenskapliga forskningar offentliggjorde Castren i en
afhandling De ajfinitate declinationum in lingua fennica, esthonica et lapponica (1839). Han
kunde emellertid icke nöja sig med de i litteraturen tillgängliga underrättelserna, utan hans håg
låg allt fortfarande åt resor för anskaffande af ett mera tillförlitligt material för den jämförande
språkforskningen. Är 1841 begaf han sig i sällskap med Elias Lönnrot på resa till Lappland
och det Arkangelska guvernementet. Efter att ha skilts från Lönnrot reste Castren på bekostnad
af finska staten österut från Arkangel och undersökte samojedernas, delvis äfven syrjänernas språk.
Då han i november 1843 efter ofantliga mödor och strapatser anlände till Obdorsk för att såsom
Matthias Alexander Castrén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
