- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
148

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - isä ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

is a

isä — itsekeskeinen

is|ä fa(de)r fadern fäder; Jumala Gud
fader; (minun) ~ni aikainen från min
fars tid; ~n puolella på fädernet; -iltä
peritty fäderneärvd; ilo fadersglädje.
-Ilinen faderlig, -llisesti faderligt,
faderli-gen. -meidän (rukous) (ett) fadervår (tpm.).
isäni|isä farfa(de)r. -koti fädernehem; (usk.)
^ fadershem; fadershus, -käsi fadershand,
isänmaa (synnyinmaa) fosterland;
fädernesland; fädernejord; ~taan rakastava
fosterlandsälskande. -Ilinen fosterländsk,
patriotisk. -llis (aiheinen med fosterländskt
motiv. -mielinen fosterländskt sinnad, -uus2
b fosterländskhet, patriotism.)
isänmaan|jkavallus fosterlandsförräderi,
-kavaltaja, -petturi fosterlandsförrädare,
-puolustaja fosterlandsförsvarare, -rakkaus2
fosterlandskärlek, -tunne fosterlandskänsla.
^ -ystävä fosterlandsvän; patriot -en -er.
isänmaaliton fosterlands-, stats|lös. - ttomuus2

avsaknad av fosterland; statslöshet.
isänmurha fadermord. -murhaaja
fader|-b mördare, -mörderska. -nimi fadersnamn,
isänn||istö (johtokunta) direktion; (hallitus)
styrelse; (laivan^) rederi; (säästöpankin)
principaler(na). (-yhtiö redarebolag;
rederibolag.) -yys2 husbondevälde -t;
hus-bondskap -et; (kutsuissa ym.) värdskap -et.
-än(-) (yhd.) husbonde-, husbond(s)-; ~
sävy husbondeton. -än(huone herrum,
-sijainen vicevärd, -sijaisuus2 vicevärdskap.
-velvollisuudet värdplikter), -äton
herrelös; (som är) utan husbonde (herre).
-Öidä vara (agera) husbonde; (olla valtiaana)
residera; (komentaa) föra* (ha) kommandot;
kommendera; (olla herrana) vara herre
(över ngt); dominera; (olla isännöitsijänä)
vara disponent (jssk för ngt); disponera
(över ngt), -öitsijä disponent; (Ruots. talon)
vicevärd, (-ntoixni disponentskap.
-nval-tuudet disponentfullmakt.)
isän||oikeus2 ks. -valta, -perintö fädernearv.

-rakkaus2 faderskärlek, -sydän fadershjärta,
isäntä* hus|bonde, -bonden, -bönder;
(pidoissa) värd -en -ar; (loiminim.) principal
-en -er; (omistaja) ägare; (haltija)
innehavare. -eläin (el.) värddjur, -hyönteinen (el.)
värdinsekt, -kasvi (ksv.) värdväxt, -koulu
lantmannaskola, -mieli husbondesinne. -
renki husbondedräng; rättare, -seura (yl. urh.)
arrangerande klubb; hemmaförening, - valta
husbondevälde, -väki husbondefolk;
värdfolk. -yhdistys husbondeförening,
isän|ivalta faders|välde, -makt. -äiti (isoäiti)
farmo(de)r.

isä puoli styvfa(de)r. -tön faderlös; (us. hn.
krk. äpärä; ks. orpo), -ukko farsgubbe,
-vainaja avliden far. -vanhus gammelfar.
itaali(t) (hist. käns.) italer -n -. -neri italisk;

-set kielet (kansat) italiska språk (folk),
italia: kieli italienska -n. -lainen 1. (s.)
italienare, / italienska. 2. (a.) italiensk;
-laisiltain på italienskt vis. -tar italienska,
itar||a sniken, -asti sniket, -uus2 snikenhet,
iteratiivinen (kiel. toistuva) iterativ,
itikka* 1. (hnt.) insekt -en -er; småkryp -et -;
(sääski) mygga. 2. (mrt. elukat, karja)
djur, boskap,
itiö (ksv.) spor -en -er. -aste sporstadium.

148

-emä (ksv.) sporangi|um -et -er; fruktkropp
-en -ar. -ityä bilda sporer; -ityvä
sporbildande. -kanta basidie -n -r. -kasvi sporväxt,
kryptogam, -kotelo sporkapsel, -lava
hy-menium. -perä sterigrn|a -er. -pesäke
sporangium. -pussi sporsäck. -pöly
spor-é stoft.

itke||ksiä fälla2 tårar; gråta *. -mätön som
inte gråter; (jota ei surra[ilkelä]) obegråten,
-ttynyt förgråten, -ttää* framkalla gråt
(tårar); ha att gråta; få att gråta; avlocka
tårar; minua ~ jag har lust att gråta;
jag har svårt att hålla gråten tillbaka;
häntä alkoi ~ hon började gråta; ~
jtk komma ngn att gråta, få ngn att gråta;
avlocka ngn tårar, -ä gråta*; (vuodattaa
kyyneliä) tåras; ~ (surra) jtk begråta ngn
(gråta över ngt); lapsi -e leipää (saadakseen)
barnet gråter efter bröd; purskahtaa -mään
brista ut i gråt; herkkä -mään som har lätt
för att gråta; gråtmild; -(tty)nyl förgråten.
2. (sääliä, kitsastella): ~ rahojaan (kuv.,
iv.) vända på styvrarna.
itkijä gråtare; som gråter*; vrt. seur.

-eukko, -nainen (er. Ink.) gråterska.
itku gråt -en; (valitus) jämmer -n; ~ssa
silmin med tårade ögon; under tårar; heltyä
~un smälta i tårar, -inen gråtfylld; (vrt.
itkeltynyt) förgråten; (herkkä itkemään)
gråtmild, -kohtausgråt[anfall, -attack,
-kouristus gråt I kramp, -paroxysm -en -er.
-nsekainen blandad med gråt. -raita (ksv.
hauta-, kyynel/paju) tårpil, -silmin gråtögd;
med tårade ögon; med tårar i ögonen;
under tårar, -silmäinen tårögd, -virsi
gråt-kväde -t -n.
itse (pm.) själv -t -a; oma ~ det egna jaget;
oma ~ni mitteget jag; oma ~nsä hans
(hennes) eget jag; ~kseen för sig själv; ~
mielessään inom sig (själv); viiva on ~nsä jatko
linjen utgör sin egen fortsättning; o t laa jst
~ensä taga ngt åt sig, (pahastua) taga illa vid
sig; ~stään av sig själv; (vapaaehtoisesti)
självmant; (minä) ~ puoltani jag för min
egen, speciella del; tunne ~si! känn dig själv!
hänen ~nsä vuoksi för hans egen skull;
asia on ~ssään (sinänsä) vähäpätöinen
saken är i sig själv obetydlig; meille —tiemme
åt oss själva; varo ~äsi! akta dig! ~etisä
tyytyväinen självbelåten; — kukin ks. (itse)
kukin; — merkitsevä själfregistrerande,
itse||arvostelu självkritik, -arvostus själv|-

känsla, -medvetande,
itseensä: ~ sulkeutunut (umpimielinen)
sluten; inbunden; ~ tyytyväinen självbelåten,
itse||-erittely självanalys, -fertiili (ksv., jossa
voi tap. itsepölytys) självbefruk|tände, -tare;
ei-~ (m.) steril, -hallinnollinen autonom,
-hallinto självstyrelse; autonomi,
«halveksin ta självförakt. -harvennus (mtsh.)
självgallring. -havainto (psyk.) introspektion,
-hedelmöitys (ksv.) självbefruktning. -
hillintä självbehärskning; (pidätiyufäisjyys)
återhållsamhet, (-kyky
självbehärskningsförmåga.) -inho självförakt, -ironia
självironi. -ironinen självironisk, -iva ks. -ironi a.
-kannattava självbestående. -kannattavuus2
självbestånd -et. -kasvatus självuppfostran,
-kehu ks. (oma) k e h u. -keskeinen ego-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free