Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kunnokas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunnokas — k
jtk kohtaan av aktning (vördnad) för ngn;
—ta ansaitseva aktningsvärd; —ta herättävä
vördnadsbjudande; respektingivande;
osoittaa —ta jllk betyga ngn sin vördnad [-([hög]-aktning);-] {+([hög]-
aktning);+} nauttia —ta åtnjuta aktning
(anseende).
kunnoilkas -kkaan (som är) i god kondition;
(vanh., juhl.) duglig, -kkaasti dugligt.
-kkuus2 god kondition; duglighet, -lleen
ordentligt; (oikein —) rätt, riktigt; (hyvin)
bra; tuskin oli — päästy perille knappt hade
man (vi) väl kommit fram. -llinen duglig;
präktig; (kohtuullinen) anständig; (oikea)
ordentlig; (todellinen) rejäl.-llisesti dugligt;
ordentligt; (aika lavalla) med besked,
-lli-suus2 duglighet.
kunnon (gen.): — ukko en hedersgubbe; ~
kansalainen en god medborgare; ~ mies en
duglig (duktig, präktig) karl; hedersman,
en man av heder; — eukko hedersgumma;
hänellä ei ollut (edes) — takkia han hade
inte ens en ordentlig röck.
kunnossapito underhåll, -kulut,
-kustannukset pl underhållskostnader, -velvollinen
underhållsskyldig, - velvollisuus2
underhållsskyldighet.
kunnosl|taa (panna kuntoon) sätta* i
skick; iståndsätta*; (korjata) renovera,
reparera: iordningställa2; ~ kone trimma
en maskin; ~ takila (mer.) överhala en rigg.
-tautua* hedra (utmärka2) sig, excellera;
hän ei ole koskaan ennen niin -tautunut han
överträffar (överträffade) sig själv, -tua
(harv.); ks. -tautua; kuntoutua.
kunno| ten oduglig; (kurja) usel; (katala
nedrig; infam, -ttomasti illa; uselt; nedrigt;
infamt, -ttcmuus2 oduglighet; uselhet;
nedrighet.
kunpa! (huud. jos vain) (om) blott! (jospa)
0 att! ack om! ~ hän e i näkisi! bara han inte
ser! måtte han inte se!
kunta * (kaupunki —, maalais—) kommun -en
-er; (palo—) brandkår; (upseeri—)
officerskår; (laulu — ) kör -en -er; (työ — ) lag -et -;
(mat.) rationalitetsområde, -inen (yhd.,
harv.): kaksi— diadelfisk; yksi—
monadelfisk. -inliitto ks. kuntayhtymä,
-kokous kommunalstämma, -lai|nen medlem i
en kommun (kår); kårmedlem; -set
kommunens (kårens) medlemmar, -yhtymä
kommunalförbund; kommunblock.
kimito* duglighet; (järjestys) ordning; (tila)
skick -et; (till)stånd -et; (arvo) värde -t;
(hyve) dvgd -en; (ruumiill.. er. urh.) form -en;
kondition-en; (kunnostettu) trim -men;
koeteltu — (kansalais-) beprövad
(medborgar)-dygd; kunnon, ks. tätä’, hyvässä -nossa (vara)
1 god ordning (i gott skick, i lag), (urh.)
befinna sig i god form (kondition); -nolla
ordentligt; (oikein) riktigt: panna (laittaa)
—on ställa i ordning (till rätta); sätta i lag;
sätta i skick (i stånd, i trim); trimma;
iordningställa; iståndsätta; saattaa kurjaan
—on bringa i uselt skick; millaisessa
-nossa? i vilket (hurudant) tillstånd (skick,
stånd)? i hurudan kondition? pitää -nossa
hålla i skick (i ordning, stånd); pysyä
-nossa hållas i skick (i stånd); bibehålla
konditionen: hålla sig i form; päästää huonoon
uokkavieras kuo
—on (lyödä laimin) van|vårda, -sköta; vrt.
kunnon, kunnolleen, -inen (yhd.)
(som är) i . . . skick; hyvä-, huono— (som
är) i gott (dåligt) skick (stånd), -isuus2
duglighet. (-loma [sot.] duglighetspermission,
-marssi [sot.] k o n d i t i o n s m a r c h.) -liikunta
konditionsgymnastik,
kuntoonpano istånd|sättande, -sättning;
(järjestykseen saattaminen) iordningställande,
-kustannukset pl iståndsättnings-,
reparations |kostnader.
kunto||urheilu konditionsidrott, -uskurssit
rehabiliteringskurs, -uttaa (lääk.)
rehabilitera. -utua* (urh. päästä kuntoon) komma*
i form; nå8 formen,
kuohahUdella (kuohua) sjuda*, -dus
(kiivastuminen ) temperamentsutbrott;
uppbrus-ning. -du t taa* (vrt. ed.) få, komma* ngn
att brusa upp; försätta i svallning, -taa*
(vrt. ed.); (kiehahtaa) koka, sjuda*;
komma* i svallning; (kiivastua) brusa upp;
veri — blodet kokar (sjuder), kommer i
svallning; hänen mielensä -ti han brusade
upp; (helposti) -tava (lätt) uppbrusande,
-telu (kuv.) temperamentsutbrott;
upp-brusning.
kuoh||ari snöpare, gällare, -il|as -aan eunuck
-en -er; kastrat -en -er. -ita kastrera, snöpa,
(j.) gälla.
kuohke||a lucker; (hohkainen) porös, -us2
luckerhet; porositet, -uttaa* luckra upp;
uppluckra, -utua* bli uppluckrad;
uppluckras.
kuohu skum -met; svall -et; kosken —issa i
forsens virvlar; i en brusande fors; vrt.
vaahto, -a (vaahdota) skumma;
(hyrskytä) svalla; (kiehua) koka; sjuda*; (viini)
mussera; ~ voimaa sjuda av kraft; saada
-maan (myllertää) uppröra; ~ yli skumma
(kiehua koka) över. -inen skummig,
svallande, brusande, -kerma gräddskum;
vispgrädde. -ksiin: joutua — (kuv.) råka
(komma) i jäsning; bli upprörd; (kuohahtaa)
brusa upp; saattaa (saada) — bringa att
skumma (svalla), (kuv.) göra upprörd;
bringa i svallning; (myllertää) uppröra,
-ksissa upprörd; olla — vara (stadd) i
jäsning. -käyminen blåsjäsning, -maton icke
skummande; icke musserande (pärlande).
-mistila (kuv.) jäsningstillstånd, -nta*
skummande; svallande; svall -et jne.; brus
-et; vrt. kuohu; (kuv.) mielten— jäsning,
-ntatila jäsningstillstånd. -pää (aalto)
skum|mande, -piskad våg; pl vågor med
vita kammar, (walkoiset lampaaU) »gäss».
-savi2 jäslera, -ttaa* bringa* att skumma
(svalla, koka, sjuda, brusa, jäsa); vrt.
kuohua; ~ (myllertää) mieliä bringa sinnena i
jäsning (uppröra sinnena); mieliä -ttava
upprörande. -va skummande, brusande,
sjudande; vrt. kuohua, -viini skummande
(musserande) vin.
kuoki ||nta* 1. häckning, hackande. 2. ks.
kuokkavieras, -ttaa* (mv.) låta*
hacka (upp).
kuokkj|a* 1. (mv.) (jord)hacka; korp -en -ar.
2. (mrt.) ks. seur. (-vieras snyltgäst -en -er;
matfriare; olla -vieraana vara snyltgäst;
snylta; -vieraana olo snyltande, snyltning;
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
