Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - virkistää ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
virkistää — virutus
reera sig; bli vederkvickt; (tointua)
hämta (repa) sig; (juomalla) läska sig; förfriska
sig. -istä|ä uppliva; (piristää) vederkvicka2;
uppfriska; (juoma) läska; (voimistaa)
styrka2; (piristää) uppigga; krya upp; ge nya
krafter; -istävä sade ett uppfriskande regn;
~ jnk (as.) muistoa uppliva minnet av
ngt; ~ jnk (hnk.) muistia uppfriska ngns
minne.
virkkaa* yttra; (sanoa) säga*,
virkku* (nopsa) flink; (sukkela) kvick;
(vilkas) livlig; (pirteä) pigg (o. kry),
virkkuu (ni.) virkning, -koukku, -neula
virknål.
virkoaminen återhämtning; tillfrisknande;
återställelse; bättring; vrt. virota,
virma (er. hev. tulinen) eldig; (raisu) yster;
(vilkas) livlig; rask. -juuri (ksv. Valeriana)
Valeriana, vände(l)rot. -päinen, -pää vild;
yr; förryckt; huvudyr; ks. virma,
virna (ksv. Vicia); er. elo-, rehu~ (vikkeri)
vicker -n. (-kaura vickerhavre.)
virnailla flina; hånle; grina; nauraa flina,
virn||e grin -et; suu iloisessa ~essä grinande
som en solvarg; vrt. -i s t y s.
virniste|jlijä grinollje -en -ar; grinare. -llä
grina; (nauraa flina, -ly grin -et; flin -et;
(elkeet) grimaser ling, -ande.
virn istää, -uilla (j.) ks. v i r n i s t e 11 ä.
viro||lainen 1. (s.) estländare, est -en -er.
2. (a.) estländsk, estnisk, -n kieli estniska,
-nnos estnisk översättning; översättning till
estniska, -ntaa* översätta* till estniska;
vrt. eesti jne.
viroosi ks. virustaut i.
viro|ta* virkoan (henkiin) kvickna till (vid);
återfå sansen; vakna till liv; (toipua) taga2
sig; repa sig; återhämta sig; ~ uuteen
elämään vakna till nytt liv; jälleen -nnut
återupplivad; ~ uuteen voimaan uppstå med
förnyad kraft,
virotar estnisk|a -an -or.
viro telia uppliva; ~ hukkunutta (försöka)
återuppliva en drunknad,
virpa* 1. (raippa) spö -(e)t -n; vidj|a -an -or;
sly [a -an -or. 2. (varpu) ris -et
virpi2* 1. ks. virpa 2. 2. (pikilanka)
becktråd -en -ar.
virpo||a* virvon risa (med påsk-, fastlags|ris).
-mavitsa påsk-, fastlags |ris. -minen ris|ning,
-ande; ks. -a.
virrallinen (shk.) strömförande,
virran||hankinta (shk.) strömleverans,
-huk-ka strömförlust, -jakaja, -jakelija
strömfördelare. -jakelu strömdistribution, -johdin*,
-johtaja (fys.) strömledare, -katkaisija
strömbrytare, -kokooja kollektor, -kulutus
strömförbrukning, -kytkin strömpådrag.
-kääntäjä ström |omkastare, -vändare,
kommutator. -kääntö strömväxling, -mittari
strömmätare, -nopeus strömhastighet, -otin
ks. v i r r o i t i n. -otto strömupptagning,
-perkaus (vsr.) strömrensning, -pyörre
strömvirvel, -saanti (shk.) ström|tillförsel
-n, -tillgång, -sulkija strömslutare. -suunta
strömriktning, -uoma (joen~) strömfår|a
-an -or; flodbädd -en -ar. -vaihdin*
ström-omkastare. -voima strömstyrka, -vuolle
strömdrag -et -väylä ks. -uoma.
vir|ra||ta* strömma; (juosta) rinna*, flyta*
(koskena) forsa; -laava rinnande, -ton
strömfri; (shk.) strömlös; icke strömförande,
virren||sepittäjä psalm|diktare, -författare,
-säkeistö psalmvers, -veisaaja psalmsångare,
-veisuu psalmsång. -värs(s)y ks. - s ä k e i
s-t ö.
virroitin (virtajohlolaite) strömavtagare.
vir|si psalm -en -er; vetää viimeistä -Itään
(kuv.) sjunga på sista versen, -kannel
psalmodikon -et -. -kirja psalmbok,
(-ehdotus psalmboksförslag, -komitea
psalmbokskommitté.) -laulaja psalmsångare, -laulu
psalmsång, -niekka psalmdiktare, -runous
psalmdiktning, -seppä (er. juhl.)
psalmdiktare. -sävelmä koral -en -er.
virst||a (1067 m) verst, värst -en-. -an|patsas,
-pylväs, (j.) - tolppa (enl. Suom.) verststolpe;
(kuv.) milstolpe, -oittain verstvis.
virsu (tuohi~) näversko -n -r. -kukka ks.
tohvelikukka. -tauti (el.lääk.) fång
-en.
virta* ström -men -mar; myötä~an
med-ströms; nedströms; med (utför) strömmen;
vasla~an motströms; uppströms; mot
(uppför) strömmen; veri vuoli ~naan blodet flöt i
strömmar, –alli (el. Histrionicus
histrioni-cus) strömand. –alus flodbåt, -ama
avrinning. -amissuunta strömriktning, –ankkuri
(sot.) strömankare, -erottelu (uit.)
ström|-skiljning, -skilje -t. -hepo (el.
Hippopola-mus) flodhäst, -häviö (shk.) strömförlust,
-illa strömma, -inen strid; (yhd.) med v .
ström; vahva~ med stark ström, -johdin,
-johto strömledning, -laji strömart. -lähde
(tkn.) strömkälla, -mittari (shk.) (tav.)
ampere|mätare, -met|er -ern -rar;
flutome-ter. -muuntaja strömtransformator, -määrä
strömmängd, -paikka strömdrag -et -. -piiri
(shk.) strömkrets, -sysäys ström|stöt,
-im-puls. -uitto (uit.) älvflottning. -us
strömning. -va strid; med starkt strömdrag, -vesi
rinnande, strömmande vatten, -viiva
strömlinje. (–auto strömlinjeformad bil. -inen
strömlinjeformad, -isuus2 strömlinjeform,
-kori faut.] strömlinjekarosseri.)
virtsa (fys.) urin -en; erittävä
urindrivande. (-amis)pakko (lääk.) urinträngning.
-happo urinsyra, -koe urinprov, -myrkytys
urinförgiftning; uremi -(e)n. -neritys
urin-avsöndring. -njohdin urinledare, -putki
urinrör, -rakko urinblåsa. -ta urinera; kasta
(sitt) vatten, -tie urinväg, -tiehyt (an.)
urinledare, -umpi (lääk.) urin|stopp,
-stämma; ischuri -(e)n.
virtty|ä* blekas; blekna; changera; avfärgas;
(haalistua) bli urblekt; -nyt urblekt;
chan-gerad.
viru|a 1. (maata, lojua) ligga*. 2. ~
pitkäl-lään ligga utsträckt; ligga o. dra sig; ^
(vetelehtiä) maalla ligga på landet; jäädä -maan
jnnk bli liggande ngnstans. 3. (venyä) töja
sig; tänja sig.
virus (bktr., lääk.) virus, -tauti
virussjukdom.
viru||tella, -ttaa* 1. (huuhtoa) skölja2; ~
vaatteita skölja kläder. 2. (oikoa) sträcka2 (jtk
ngt, på ngt); utsträcka2 (ngt); (venyttää)
tänja2 (på ngt); uttänja2 (ngt), -tus (hixuh-
874;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
