Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syster Ödmjuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras herre, och en sträng herre, som de med bäfvan lyda
och åt hvilken de skola göra dubbelt och tredubbelt arbete.
Om ej detta behagar dig, syster Ödmjuk, så behöfver du
ej längre stanna här, utan får du då uppsöka dig en
annan plats.»
Då gjorde Ödmjuk dubbelt så mycket, för att
tillfredsställa den stränge brodern; men ju mer hon arbetade, ju
mer begärde Rikman. Mjölnarne lämnade dubbelt så
mycket som förut; han fordrade tre gånger så mycket.
Bönderna gjorde en dags öfverdagsverke; han fordrade två, och
så var det öfver allt. — Men emedan Ödmjuk bad för de
plågade och uppmanade den fordrande brodern att ej begära så
mycket, blef han vred, och ropade: »Med din mildhet
förför du mitt folk och arbetar på min undergång; bort med
dig, du får ej längre stanna här!
Ödmjuk grät och bad, men Rikman gaf henne hårda
ord och bad henne draga därifrån. — Då drog Ödmjuk
med bedröfvadt hjärta till konungastaden, där Skönherre
vistades vid hofvet.
Då hon kom till staden, såg hon med förvåning huru
mattor och glänsande fenor hängde från alla hörn och
altaner, hon såg prydligt klädda fruar och jungfrur med
pärlsnören omkring hals och nacke och med rosenkransar
inflätade i sitt hår, hon såg skaror af riddare och adelsmän
på gatorna och såg skråen tåga fram i långa rader under
sina fanor.
När hon nu frågade hvad allt detta betydde, så hörde
hon, att det skulle gifvas en stor tornering till ära för
hertigen af Brabant, som hade kommit att fria till konungens
dotter. Men då så mycket folk var på gatorna, så måste
hon stanna där hon stod och kunde ej komma vidare. Då
hördes på en gång ett rop: »Där kommer Skönherre!
Välkommen, du sköne riddare, du segrare i torneringen», och
fruarna och jungfrurna lutade sig ner ifrån altanerna och
togo kransarna från sitt hufvud och buketterna från sin barm
och tillkastade honom dem huldrikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
