Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huru man vill ta det, till först landtmannapartiet och nu
arbetarepartiet. Detta har i sin ordning haft en
reflexverkan på det konservativa partiet, så att äfven det i
viss mån färgats socialt och nu återspeglar
företrädesvis de högre klassernas intressen. Dock hindrar detta
icke, att de båda alltjämt bibehållit det mesta af sin
ursprungliga karaktär af verkliga rikspartier.
Annorlunda är det med de båda andra partier,
som vuxit upp efter 1866 eller först därefter fått
inflytande, landtmannapartiet och arbetarepartiet,
och som alldeles öfverflyglat de äldre. De
partibildningar på en enda fråga, vare sig handelspolitik eller
nykterhet eller frikyrklighet, som jämväl uppstått, kunna
däremot lämnas å sido. Ty huru mycket väsen de
än åstadkommit, äro de dock enligt sakens natur
tillfälliga partier, fylkade från alla klasser och utan
betydelse för statslifvet i dess helhet.
Landtmannapartiet åter, som är det gamla bondeståndet, förstärkt
med en och annan själsfrände bland godsägarne, har
verkligen för en tid varit i det politiska lifvet
dominerande, ehuru naturligen icke regerande. Detta parti
är emellertid eller rättare var — ty efter alla tecken
att döma är det redan stadt i full upplösning, sedan
grundskatternas och indelningsverkets kitt bortfallit —
ett rent intresse- och klassparti, om ock ingalunda ett
oresonligt sådant. Detsamma kan ej sägas om
arbetarepartiet, som nu rycker fram, det femte ståndet som
man kallat det. Till sin natur är detta parti ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
